Jag är ny praktikant i huset. Fast riktigt ensam om att vara ny behöver man inte någonsin känna sig på kontoret vid Square de Meeûs. Eftersom det finländska kommunförbundets kontor ligger på samma våning med våra nordiska, baltiska och skotska motsvarigheter, ser man nya ansikten jämt. Dessutom är vårt finländska team på tre personer rätt så nytt i sin helhet, så risken för att fastna i gamla vanor har inte varit överhängande stor under mina första arbetsdagar.

Början har naturligtvis varit fylld av att lära sig en massa nytt om organisationer, processer och påverkare som media i allmänhet väljer att bortse ifrån. Hur intressebevakningen av kommuner och regioner i EU sköts och varför det sköts är inget som brukar leda till maffiga löpsedlar – förutom ifall pengar använts oförståndigt. En stor kugge i Bryssels maskineri var därmed rätt så okänd även för mig och att sätta sig in i hur, vem och varför, har varit en utmaning jag accepterat med öppna armar.

Redan innan jag hunnit börja på riktigt i mitt uppdrag fick jag ett litet smakprov på Kommunförbundets specialintressen i internationella sammanhang, då jag deltog i mötet för kommunfältets internationella aktörer i Helsingfors i augusti. Återkommande teman var klimatförändringen, flyktingkrisen, samarbetet inom Norden samt effektivering av resurser då det kommer till internationella relationer – var behöver de finländska kommunerna synas, höras och lyssna på och var kan det anses överflödigt?

Ett sätt att bekämpa klimatförändringen, som varit mycket på tapeten den senaste tiden och som förväntas ha stort utvecklingspotential, är den cirkulära ekonomin, vilket jag märkte att även min företrädare skrivit om i denna blogg. Långsiktiga lösningar för ekonomiska och sociala frågor är däremot ingen ny politisk tes men minst lika viktig som förut, i dagens samhälle med flyktingflödet och oron över extremism, som blivit delar av europeiska vardagen. Samtidigt som rädslan för nytt och annorlunda verkar få större plattformar, känns det som att Kommunförbundet står enhetligt bakom samarbetets positiva inverkan, genom t.ex. att jobba för en gemensam digital marknad inom EU.

Ovan nämnda ämnen kan anses viktiga, på ett brett internationellt plan, inte bara för Kommunförbundet. Hur de arktiska områdena noteras, utvecklingen av Östersjöområdet, samt utmaningarna som ytterligare utflyttning från glesbygden till städer för med sig, är däremot poänger som är mer specifikt av intresse för finländska kommuner att ta upp på EU-nivå.

Det är viktigt att veta vilka grundstenar kommunförbundets internationella arbete bör stå på för att nå önskade resultat och det har varit väldigt lärorikt för mig att ta del av den informationen. Samtidigt måste man akta sig för att bli alltför bekväm med gamla tankesätt och lita på att det rådande bästa sättet att sköta saker alltid kommer att vara det bästa sättet att sköta dem även i framtiden. Man måste vara redo att lära sig mer om nya vindar hela tiden, för vindarna blåser vare sig man försöker stänga sig ifrån dem eller inte. Det märker man, inte minst här på kontoret och i denna stad, med mängden nya mänskor och nya idéer man stöter på varje dag.

Keskustele

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *