Integration handlar om inklusion och delaktighet

29.11.2018
Torgbloggen Karin Lassenius

Temat för de finlandssvenska integrationsdagarna (19-20.11) var i år var kvinnor, sysselsättning och ensamkommande barn. Arrangörerna kunde inte ha valt ett mera aktuellt tema.

Under de två dagarna som vi var samlade på Hanaholmen fick vi lyssna till Christina Merker-Siesjö, verksamhetsledare för Yallatrappan i Malmö, och Allyana Thomas som berättade om sin integrationsväg på svenska. Vi fick också ta del av workshopar kring sysselsättning och kvinnor och en politikerdebatt kring temat integration.

Det som blev tydligt var att vi behöver blir bättre på tvåvägsintegration i Finland. Tvåvägsintegration handlar inte enbart om den som ska integreras – även det samhälle, kommun eller stad där personen bor bör vara en aktiv part i denna process.

Finland måste bli bättre på att lyckas med integreringen av nyanlända och invandrare.

Hur har vi i Svenskfinland lyckats med att integrera på just svenska? Frågar du de tvåspråkiga kommunerna i Österbotten säger de med stor säkerhet att det har fungerat ganska bra. Frågar du hur läget är i Nyland får du kanske ett annat svar. Det finns fortfarande stora regionala skillnader, och detta gäller integrationen överlag i landet. Men en sak är säker, vi måste bli bättre – Finland måste bli bättre på att lyckas med integreringen av nyanlända och invandrare.

För att lyckas med en tvåvägsintegration behövs möten på makronivå, något som de inbjudna politikerna under integrationsdagarnas första dag också påpekade. Integrationen ska ske lokalt! Men det är upp till invånarna och beslutsfattarna i kommunen att se till att skapa dessa mötesplatser.

Den som integreras har rätt att vara delaktig i sin integreringsprocess, detta kom fram i Allyana Thomas presentation. Thomas vann en pitchningstävling under Integration 2018-konferensen i Helsingfors tidigare i höst. Hennes förslag är att Finland borde integrera mera på svenska eftersom svenskan för många språkgrupper är lättare att lära sig än finskan – ju kortare språkavstånden är desto lättare är det att lära sig det nya språket.

Thomas poängterade att det är viktigt att se individen; alla som kommer till Finland har olika bakgrund, erfarenheter, utbildning och språk. Men då fokus i integrationsprocessen,  ligger på att lära sig språket, blir det svårt för de som inte lär sig, menar Thomas. Det finns nyanlända som går nybörjarkurser i finska på nytt och på nytt, eftersom de inte kommer upp till en tillräckligt hög nivå. Därför förespråkar hon integration på svenska som en snabbare väg in i det finländska samhället.

Integration handlar om maktstrukturer men också om delaktighet.

Under andra dagen berättade docenten Mehrdad Darvishpour att integration, ett begrepp han ogärna använder, handlar om maktstrukturer men också om delaktighet. Han använder hellre ordet inklusion; att inkludera de nyanlända i samhället, att ge dem verktyg att själva vara aktiva i sin inkluderingsprocess och därmed också makt att påverka sina egna liv. Och det är kanske det här som är kärnan i tvåvägsintegrationen, att den som ska integreras är aktiv i sin process, och att vi som samhälle öppnar upp och delar med oss.

Vi måste också komma ihåg att integration inte enbart handlar om sysselsättning och om att få in arbetskraft som landet kan dra nytta av. Det handlar även om att Finland har ett humanitärt ansvar att ta hand om de som har sökt asyl och skydd i vårt land. Också de svaga, de som inte har en magisterexamen i bakfickan då de flydde hit, förtjänar ett drägligt och bra liv, där det är tryggt och säkert.

Vi har ett ansvar att vara delaktiga och göra dem delaktiga, i sin egen integrationsprocess.