Gustaf Westerholm: Den onda spiralen – sociala medier och psykisk ohälsa

I takt med negativa forskningsresultat som avlöser varandra börjar vi förstå vidden av de problem vi har att göra med. Illustration: Pixabay.

En helt mobilfri skola skulle gynna samhället, som förlorar nästan 6 miljoner arbetsdagar till psykisk ohälsa varje år.

Ungefär en månad har gått sedan terapigarantin trädde i kraft i Finland. Terapigarantin ger barn och unga under 23 år ett löfte om att få vård för lätta och medelsvåra psykiska problem, inom en månad från att den första bedömningen är gjord. Detta är på många sätt en positiv sak, så länge tillräckligt med resurser reserveras för ändamålet och förutsatt att personal finns att tillgå, vilket inte är en självklarhet.

Men grundproblemen med psykisk ohälsa är mycket större och löses inte med hjälp av en terapigaranti. Förenklat och kanske lite krasst kan man säga att vi skapar nya potentiella kunder för terapigarantin varje dag på grund av vårt beroende av skärmar och sociala medier.

Detta visar inte minst två färska finländska studier. Den ena gjord vid Jyväskylä och Östra Finlands universitet samt den andra vid Helsingfors universitet. Den röda tråden i undersökningarna är att skärmberoende och användningen av sociala medier allt oftare leder till psykisk ohälsa.

I den första studien har forskare inom idrottsvetenskap följt med en grupp barn ända upp i tonåren. Korrelationen mellan skärmtid i lågstadieåldern och psykisk ohälsa i tonåren var tydlig. Dessutom visade resultaten att motion (som traditionsenligt ses som bra för den psykiska hälsan) inte kunde väga upp för skärmtidens negativa effekter på barnen.

Den andra studien fokuserade på finländska flickors välmående i tonåren. Resultaten var oroväckande. Mer än var tredje tonåring uppvisade ångestsymtom och var tredje visade tecken på beroende av sociala medier.

Under E-hälsomässan Vitalis i Göteborg 2024 hörde jag uttrycket ”omedvetet förvållad ohälsa”. Vad som avsågs var att man i god tro konsumerat tjänster eller produkter omedveten om dess skadliga effekter. Genom historien har ju bland annat tobak påståtts bota astma och den giftiga odörten fungera som preventivmedel. Idag kan skärmberoende och sociala medier ses som en av vår tids ”omedvetet förvållade ohälsa”.

Hittills har befolkningen inte förstått vidden av de problem vi har att göra med. Men i takt med att de negativa forskningsresultaten avlöser varandra så måste det bli en ändring på det. Fokus ska de kommande åren ligga på förebyggande åtgärder och dessa ska få kosta och ska ses som en investering i framtiden.

Barn och unga kan inte själva begränsa användningen av skräm och sociala medier, eftersom algoritmerna på plattformarna bara har ett mål, maximera tiden du spenderar hos dem. Därför behöver föräldrarna och staten göra begränsningen för dem.

Den reviderade lagen om grundläggande utbildning är ett steg i rätt riktning. Där ingår ett förbud mot elevernas användning av mobila enheter under lektionstid. Däremot ingår inte ett förbud mot mobila enheter i skolan under rast, men varje skola kan bestämma om ett sådant förbud själva. En helt mobilfri skola skulle ligga i det finländska samhällets intresse, för vi har inte råd att fortsätta förlora nästan 6 miljoner arbetsdagar till psykisk ohälsa per år (FPA:s siffror från 2023).

Slutligen kan nämnas att det kan vara bra att fundera på den egna skärm- och sociala medieanvändningen nu som då. Själv har jag skurit ner på användningen av sociala medier och lämnat en del plattformar efter att jag gjorde BSMAS-testet. Det tar någon minut att göra, men resultatet är inte lika väsentligt som tankeställaren man får då man läser frågorna. Här kan du göra det.

Ämnen