Skoldagens längd och omfattning diskuteras även i Helsingfors. Arkivbild: Helsingfors stad, Vesa Laitinen.

För tjugo år sedan fick vi ny lagstiftning om att kommunerna kunde erbjuda verksamhet efter skoldagen för de yngsta skolbarnen.

Verksamheten blev snabbt viktig för familjerna, eftersom de yngsta inte ännu kan vara ensamma hemma då de flesta föräldrar jobbar längre dagar än skoldagarna är. Innan lagändringen var det föräldraföreningar och andra som på vissa ställen ordnade eftis eller klubbar.

I dag är eftis, dvs morgon- och eftermiddagsverksamhet, en etablerad verksamhet. Kommunerna är inte skyldiga att ordna eftis men de allra flesta kommuner ordnar eftis antingen själv eller tillsammans med någon organisation. Under åren har också strukturerna utvecklats och nu finns det grunder för verksamheten och det sätter även sin kvalitetsprägel.

Trots att vår grundskola är avgiftsfri är eftis ett undantag – det är den enda verksamheten inom grundläggande utbildning som får kosta och kommunerna kan uppbära en deltagaravgift. I en justering av avgifterna för ungefär tio år sedan tillades en pragraf som förutsätter att kommunerna också ger familjerna nedsatt eller befrielse från avgift, om familjens ekonomiska situation är utmanande. I den så kallade halvtidsöversynen denna vår, bestämde regeringen att kommunerna ska framöver kunna ta högre avgift av familjerna och det kommer troligen också att leda till att ännu ytterligare familjer behöver få nedsatt deltagaravgift. Det är alltså troligen kommunerna som står för den här utgiften också, som visserligen är väldigt viktig för många familjer, men som också sätter press på den redan ansträngda kommunekonomin.

Då kommunernas verksamhet utvärderas, i bland annat invånarundersökningar, är eftis bland det som får gott vitsord – både gällande att verksamheten ordnas och att kvaliteten motsvarar behoven.

Länk till invånarundersökningen, klicka här.

Verksamheten är alltså bra och behövs men jag tänker att det finns också utveckling som behöver ske. Det har under åren kastats fram, att eftis borde bli en mer omfattande tjänst för familjerna och exempelvis hålla öppet på skolloven eller var möjligt även för äldre barn än de yngsta. En annan möjlighet kunde vara att skapa en helhet av skoldagen, där det finns kopplingar till såväl hobbyer och klubbar som annan verksamhet i anslutning till skoldagen. Det är i sig ingen ny tanke, men kunde vara något att utveckla. Hurdana förutsättningar finns det i kommunerna och vad har barnen och eleverna behov av?

Idén om en enhetlig skoldag har även diskuterats i delegationen för grundskolans framtid, där vi visionerar kring hurdan grundskola vi vill ha år 2045.

Inget säger att vi ska vänta till dess utan utvecklingsarbete kan och bör ske redan nu, i riktning mot en meningsfull, hållbar skoldag för barnen.

Länk direkt till grundläggande utbildning under vilken eftis finns
https://www.kommunforbundet.fi/sites/default/files/media/file/2025-03-kuntalaistutkimus-2024-Kuntalaiset-ja-perusopetus.pdf