Marianne Pekola-Sjöblom: Bristande förtroende - inte bara prat utan en fråga som måste hanteras
Oavsett om vi talar om relationerna mellan stat och kommun, mellan förtroendevalda och tjänstemän eller mellan kommunala beslutsfattare och medborgare, talar vi alltid om ett grundläggande värde, det vill säga att allt samarbete och all interaktion bör basera sig på förtroende.
I juli publicerade OECD en ny rapport om förtroende (Drivers of Trust in Public Institutions) som visar att Finland fortfarande är ett land med högt förtroende i internationell jämförelse, trots utmaningar och förbättringsområden. I rapporten, som behandlar förtroendets nivå och utveckling i 30 länder, granskas medborgarnas förtroende för olika samhällsinstitutioner, däribland kommunerna (termen som använts i undersökningen är ”kommunförvaltning”).
OECD:s rapport visar glädjande nog att förtroendet för kommunförvaltningen har ökat något sedan två år tillbaka. Andelen personer som har stort eller ganska stort förtroende för kommunerna är dock bara 56 procent, vilket ger en placering i mitten av de jämförda samhällsinstitutionerna. Kommunerna överträffar dock riksdagen, regeringen, välfärdsområdena och de politiska partierna i förtroendejämförelsen – men förlorar mot till exempel medierna.
En oroande omständighet som framkom i OECD-rapporten är att endast drygt en tredjedel (38 procent) av finländarna tror att de har möjlighet att framföra sina åsikter om ett beslut som görs inom kommunal- eller regionalförvaltningen. I denna fråga är Finlands resultat något sämre än i OECD-länderna i genomsnitt.
Vad är det som undergräver medborgarnas förtroende för det kommunala beslutsfattandet?
I den Kommunundersökning som Kommunförbundet nyligen publicerat har man, i likhet med andra tidigare undersökningar, kunnat konstatera att den misstro som kommuninvånarna känner mot beslutsprocessen och beslutsfattarna i den egna kommunen på ett allmänt plan är ett mycket bestående fenomen.
Variationer i den ena eller andra riktningen kan visserligen ses både i enskilda kommuner och i olika storleksgrupper av kommuner men de frågor som undergräver förtroendet för kommunerna i allmänhet upprepas år efter år. Iakttagelser om kommunens ekonomiska situation samt problem med diskussions- och beslutsklimatet i kommunen verkar vara de tydligaste förklaringarna till kommuninvånarnas kritiska åsikter.
I diskussioner med enskilda kommuner har till exempel nämnts kommunernas olika sparåtgärder och nedskärningar i skolnätet. Negativa och ibland starkt färgade och tillspetsade diskussioner och nyheter om kommuner och kommunalt beslutsfattande som har dykt upp i media och på internet har också kommit i förgrunden. Det är viktigt att komma ihåg att dessa ofta påverkar invånarnas uppfattning om det kommunala beslutsfattandet.
I diskussionerna har även nämnts att förståelsen för kommunala frågor, och kunskapen om kommunernas roll i beslutssystemet, ser ut ha blivit svagare bland invånarna. Den observationen stöds också konkret av kommuninvånarnas svar på Invånarenkätens frågor; nästan hälften av de svarande tog inte tydligt ställning för eller emot i de frågor som gällde förtroendet.
”Spelet är inte förlorat” – dags att reagera och agera
Det finns många faktorer som undergräver medborgarnas förtroende. Men det finns ingen anledning att kasta in handduken. Bakom det ganska ihållande allmänna fenomenet kan vi både situations- och tidsmässiga variationer mellan kommunerna.
Misstankar och lågt förtroende kan skingras genom öppen och begriplig kommunikation, tydliga motiveringar för beslut och genom att erbjuda medborgarna både en känsla av delaktighet och reella möjligheter att delta och påverka. Den allmänna kunskapen om lokalförvaltningen bör också stärkas, och kanske kan man på så sätt öka invånarnas intresse för kommuner och kommunalpolitiken.
Det finns gott om utmaningar och arbete att göra, inte bara för kommunala beslutsfattare och tjänsteinnehavare, utan också för politiska partier. Den rätta tiden att agera är inte ”sedan” utan ”nu”. Just nu pågår rekryteringen av kandidater till kommunalvalet och förberedelserna inför nästa fullmäktigeperiod.
Förtroendeutmaningen måste hanteras även på nationell nivå
Slutligen är det viktigt att poängtera att det finns en hel del att göra även för de nationella beslutsfattarna. Endast 16% av invånarna håller med om att beslutsfattarna på nationell nivå tar ett tydligt ansvar för förutsättningarna för ett gott liv i den regionen där de bor, medan nästan hälften (46 procent) har en motsatt uppfattning. Orsaker till misstro, utmaningar och policyrekommendationer för offentliga myndigheter behandlas också i den ovannämnda OECD-rapporten.
