Gustaf Westerholm: Finländarna mest missnöjda med vårdens digitjänster
Allt inom vården kan inte digitaliseras men en hel del nog. Nya lösningar presenterades och diskuterades nyligen i Göteborg. Foto: Natalie Greppi, Svenska Mässan.
Europas mest digitaliserade land har det högsta missnöjet i Norden när det kommer till digitala vårdtjänster. Hur ska välfärdsområdena ändra på det?
I maj i år under Nordens största konferens och mässa för e-Hälsa, Vitalis i Göteborg, presenterades resultaten från den Nordiska e-Hälsobarometern 2023.
Utgående från barometerns resultat så sitter Norge och Danmark i det digitala förarsätet. I dessa länder uppger 38 procent av de tillfrågade att de haft en digital kontakt med vården under det senaste året. Finland kommer in som trea med 32 procent medan Sverige, lite överraskande, ligger på 22 procent.
Finlands utmaningar kommer med själva tjänsterna och deras innehåll och funktionalitet. När norrmännen är till 74 procent nöjda med de digitala vårdtjänster de använt så är motsvarande siffra i Finland 63 procent.
Finland har även den största gruppen med rakt av missnöjda användare i hela Norden, 31 procent är missnöjda med de digitala vårdtjänster de använt under det senaste året.
Så här uttryckte sig rådgivaren Ola Gaute Askheim på den norska fullservicebyrån Opinion under Vitalis: “Inget land är mer polariserat än Finland. Man är nöjd eller missnöjd. Nästan inga är mittemellan. Detta ser vi inte i något annat land”.
I diskussionerna jag förde med Askheim i Göteborg nämnde han att en möjlig orsak till polariseringen kan vara att vissa områden kommit längre än andra med digitaliseringen. Han nämnde även att Finland har det högsta orosindexet gentemot digitala vårdtjänster i Norden. Oroliga människor tenderar inte vara nöjda.
Det som också kan inverka är det faktum att det i Finland i nuläget finns så otaligt många olika digitala tjänster kopplade till vården. Det är “Oma” hit och “Oma” dit så man blir snurrig. Men erbjuder dessa tjänster det kunderna vill ha och är de tillräckligt bra?
Välfärdsområdena har inte råd att erbjuda bristfälliga eller halvdana digitala tjänster som har låg användningsgrad. Fokus måste ligga på kvalitéten, säkerheten och mervärdet om missnöjet bland kunderna ska stävjas. Vad gäller oron så måste det även göras satsningar på kommunikationen med invånarna och då framförallt med de som är mest osäkra och oroliga för att använda digitala tjänster.
Finland är Europas mest digitaliserade land och våra invånare är bekanta med och använder mycket digitala tjänster utanför vården. Det finns alltså en stabil grund att bygga den digitaliserade vården på.
Vad behöver välfärdsområdena då göra för att digitaliseringen ska lyckas?
Först och främst så måste inställningen till digitala tjänster inom organisationerna förändras. Istället för att isolera de digitala tjänsterna så måste de omfamnas och bli en naturlig del av den ordinarie verksamheten.
Det ska vara coolt att kunna erbjuda en digital lösning, man ska kunna vara stolt över att man får jobba inom “digikliniken”. För om inte organisationen tror på sin produkt så kommer inte kunderna göra det heller.
Här ska hela personalen inkluderas, utbildas och informeras, det kommer att kosta, men det måste få göra det. Alternativet är ett allt mer utbrett internt förändringsmotstånd som oftast föds och göds av okunskap, ovisshet och osäkerhet.
Vilka tjänster ska man erbjuda digitalt?
Fråga kunderna, det är de som ska stå i centrum, för digitalisering existerar inte utan människor. Önskar kunden kunna få fysioterapi via videomottagning, då ska vi försöka erbjuda det. Vill kunden helst ha sin digitala läkarmottagning på onsdag kväll eller lördag förmiddag, då måste man lyssna på tidsönskemålen.
Vi får inte vara rädda för sanningen. Det är ingen vits att erbjuda digitala tjänster som kunderna inte vill ha på tider kunden inte kan ta emot.
Hur ska den digitala tjänsten vara utformad?
I e-Hälsobarometern framkommer att kunderna vill att tjänsterna ska ha följande fyra egenskaper. Tjänsten ska vara snabb (korta väntetider), enkel att använda, billig (ska kosta mindre än ett fysiskt besök) och trevlig/rolig.
Det sistnämnda är ingen nyhet för de som jobbar med marknadsföring eller kommunikation, men förvånar kanske en del. Kunderna vill numera även ha ett känslomässigt mervärde av att använda digitala tjänster.
Tjänstens grafiska utformning och det estetiska spelar alltså ganska stor roll och här finns utrymme för mycket förbättring i Finland.
Läs mera
Statistik över EU:s digitalisering, klicka på länken här.
Nordiska e-Hälsobarometern 2023 (avgiftsbelagd), klicka på länken här.
