Marianne Pekola-Sjöblom: Hur stort är fullmäktige i din kommun under nästa mandatperiod?
Foto: Helsingfors stadsfullmäktige, KL-Kustannus arkiv
Vi är bara i början av februari 2024, och ändå konstaterar jag att det är dags att börja tänka på år 2025.
Min oro gäller kommunernas aktuella och delvis akuta utmaningar. De val som har följt och följer varandra i tät takt gör att ett väsentligt faktum hamnar i bakgrunden i kommunsektorn. Det är bara 14 månader kvar till nästa kommunalval. Och inte bara till kommunalvalet, utan till kommunal- och välfärdsområdesvalet som förrättas samtidigt för första gången.
Eftersom det snart börjar närma sig slutet av mandatperioden är det dags att både utvärdera den tid som varit och att samtidigt vända blicken mot nästa mandatperiod. Det skulle löna sig att starta en diskussion om kommunens nuvarande politiska ledningssystem. Hur effektiv och ändamålsenlig är kommunens organisationsstruktur och organens storlekar? Har till exempel vårdreformen och kommunens minskade uppgifter lett till att förvaltningen borde organiseras om?
Det är värt att redan nu diskutera behovet av fullmäktiges storlek
Även om kommunerna kan göra flexibla, behovsanpassade ändringar i ledningssystemet, så finns det åtminstone en absolut tidsfrist i slutet av detta år. Nämligen, om kommunen beslutar att ändra fullmäktigemedlemmarnas antal, ska det meddelas Justitieministeriet senast i slutet av detta år. Kommunallagens 16 § anger det minsta antalet fullmäktigeledamöter i kommuner av olika storlekar. Befolkningsunderlaget som definieras i lagen bestäms enligt befolkningsuppgifterna i slutet av november det år som föregår valåret.
Denna anteckning är särskilt viktig att beakta i de kommuner vars befolkning är nära gränsvärdet till en större kommunstorleksklass. Det vill säga, om exempelvis en kommun med knappt 20 000 invånare har över 20 000 invånare i början av december i år, ökar det minsta antalet fullmäktigeledamöter från 27 till 43 ledamöter – ett enormt hopp i sig.
Kommunförbundet ger information och sparring
Några kommuner har redan kontaktat oss. Vissa har velat försäkra sig om tidtabellen, men oftast har man frågat efter information om hur stora fullmäktigen kommuner med liknande invånarantal har. Information om detta har vi i Kommunförbundet, eftersom vi i slutet av varje mandatperiod gör en kartläggning om de beslut som fattats i kommunerna om fullmäktiges storlek samt eventuella ändringar.
Enligt Kommunförbundets utredning 2021 ändrades fullmäktiges storlek i början av den nuvarande mandatperioden i 34 kommuner, dvs. 12 procent av kommunerna i Fastlandsfinland. Fullmäktiges storlek minskades i 28 kommuner och ökades i 6 kommuner. I nästan tre fjärdedelar av kommunerna (72 %) är fullmäktiges storlek större än den minimistorlek som definieras i kommunallagen.
Av de tvåspråkiga kommunerna ändrades fullmäktigestorleken endast i Vasa, i alla andra förblev den oförändrad. Av de tvåspråkiga kommunerna har 58 procent en fullmäktigestorlek som är större än den minimistorlek som fastställs i kommunallagen. 42 procent har hållit sig med minimistorleken.
Är kommunens ledningssystem tillräckligt fungerande i nuläget?
Vi har fått frågor även om de olika ledningssystemen och -modellerna som tillämpas i kommunerna. Till exempel får vi frågor om hur allmänt utskottssystemet är och hur många kommuner som har möjliggjort ett heltids- eller deltidsordförandeskap för sin styrelseordförande. Förutom antal och allmän förekomst efterfrågas också information om för- och nackdelar.
Vi har tyvärr inte tillgång till all information vi heller, men vi hjälper gärna genom att tipsa om lämpliga jämförelseobjekt.
Det lönar sig att i god tid diskutera hur kommunens ledningssystem och -struktur ska se ut i ett föränderligt kommunfält i en turbulent verksamhetsmiljö.
