Ulf Stenman: Viktigt beakta hållbarhet och hälsa när statsandelssystemet förnyas
”Det är något som man verkligen vet, den 25:e smäller det”, sjunger Magnus Uggla i Kung för en dag. För kommunerna är det den 11:e varje månad som gäller. Det är det datumet som statsandelarna betalas.
Merparten av statens finansiering riktas till kommuner genom statsandelar. Ett viktigt syfte med statsandelssystemet är att garantera att alla kommuner, oavsett skillnader i servicebehov, inkomstunderlag och övriga förhållanden har möjligheter att klara av att sköta sina lagstadgade uppgifter.
Statsandelsfinansieringen är en allmän inkomstpost som inte har öronmärkts för någon viss service i kommunen. Öronmärkt finansiering för en viss verksamhet eller ett visst projekt beviljas kommunen efter ansökan och utbetalas som statsunderstöd. Sett till de sammanlagda statsbidragen har statsunderstöden en klart mindre betydelse än statsandelarna för de finländska kommunerna. Bra så!
Att kommunen själv får bestämma hur pengarna ska användas är ändå ingen självklarhet. När staten vill styra en verksamhet i en viss riktning, trots att det egentliga ansvaret ligger på kommunen eller välfärdsområdet, använder den sig att ett riktat statsbidrag eller -understöd.
Välkommen förnyelse
I Sverige har man konstaterat att antalet riktade statsbidrag växer stadigt, men samtidigt växer också kritiken mot dem. Statskontoret i Sverige har konstaterat att ”stora mängden riktade statsbidrag i sig orsakar onödiga administrativa merkostnader”.
Riktade bidrag tenderar dessutom motverka långsiktig planering och begränsa den kommunala självbestämmanderätten. Även i Finland finns tendenser till statlig projektifiering och mikromanagerande via finansiering. Kommunförbundet anser att kommunerna själva har kompetens att hitta de mest effektiva och kundvänliga lösningarna när de producerar tjänster.
Vi vet att den kommunala verksamheten står inför förändring. Efter social- och hälsovårdsreformen och den nu pågående AN-reformen finns det all orsak att också förnya statsandelssystemet.
Kommun- och regionminister Anna-Kaisa Ikonen har tillsatt en beredningsgrupp för reformen av statsandelssystemet för kommunal basservice. Beredningsgruppens mandatperiod är 31.8.2023 – 31.12.2025. Målet är att reformera statsandelssystemet för basservice i enlighet med riktlinjerna i regeringsprogrammet och att öka systemets begriplighet och transparens, heter det i Finansministeriets pressmeddelande från 31 augusti.
”Systemet ska vara kalkylmässigt och tydligt, och det ska stärka det kommunala självstyret genom ökat eget ansvar. De statsandelar som kommunerna får utgör fortsättningsvis icke-öronmärkt finansiering och vid fastställandet av finansieringen av kommunernas uppgifter betonas de icke-öronmärkta statsandelarna framom statsunderstöd.”
Hur statsandelarna beräknas är ingen enkel operation. Statsandelarna baserar sig på beräkningar och data från olika källor och beror på många olika faktorer. Kommunens skatteunderlag påverkar liksom socioekonomiska faktorer, invånarantal, demografi, geografi, språk osv. Med tanke på den nya hållbara kommunens roll i framtiden hoppas jag att hållbarhet, hälsofrämjande faktorer, allmänt välmående som förebygger ökade sjukvårdskostnader får en större betydelse i framtiden. Grunden i all verksamhet är en ekonomi i balans och att sporra de kommunala besluten i en viss riktning via finansieringsgrunder är inte detsamma som att mikromanagera.
Kaffe med Uffe om förnyelsen
På Kaffe med Uffe den 25.10 2023 kl. 08.30 diskuterar jag statsandelsreformen med finanssakkunniga Unna Heimberg från Finansministeriet och ekonomisakkunniga Benjamin Strandberg från Kommunförbundet. Hur kommer kostnads- och behovsskillnaderna att beaktas i det förnyade statsandelssystemet? Förbättras likabehandlingen? Vilka andra faktorer påverkar? Kom gärna med och ställ frågor till experterna!
