Marianne Pekola-Sjöblom: En höst fylld av val, men få nyheter
Åland går till val på söndag. Till de mest aktuella valfrågorna hör vindkraften, som är ett omdebatterat ämne även i Fastlandsfinland. Foto: Ålands lagting
Förra våren präglades av riksdagsvalet och denna höst är det mycket nyheter om det kommande presidentvalet. Få känner däremot till att nu på hösten har även sametingsval samt Ålands lagtings- och kommunalval.
Det är inte i sig så konstigt, eftersom så lite har sagts eller skrivits om dem. Det måste dock erkännas att Rundradion på ett förtjänstfullt sätt följde med sametingsvalet. Nyheterna och resultattjänsten överskuggades dock till stor del av andra nyheter.
Läs mera (Svenska Yle 3.10.2023): Sametingsvalets resultat är klart – sittande tingsstyrelsen får fortsatt stöd
Rekordmånga röstade och valdeltagandet ökade
Sametinget är ett självstyrande organ för det samiska folket, inrättat genom lag 1996, vars ledamöter väljs vart fjärde år. Valet hölls helt nyligen, mellan den 4 september och den 2 oktober. Röstningen skedde huvudsakligen per post även om det också fanns möjlighet att personligen lämna in valhandlingarna till valnämndens kontor eller till den valbil som cirkulerade i samernas hembygdsområde. Sammanlagt 35 kandidater tävlade om de 21 ledamöterna och 4 ersättarna i sametinget.
Årets val till Sametinget rapporterades ha lockat ett rekordstort antal väljare, över 6000, och mer än dubbelt så många nya väljare som i de föregående valen. Valdeltagandet ökade från 2019 och ligger nu på 51,6 procent. Av de fyra kommunerna i samernas hembygdsområde hade Utsjoki det högsta valdeltagandet (73,5 %).
Spännande valdag på Åland
På Åland upplever man spännande tider på grund av lagtings- och kommunalvalen på söndag. Förhandsröstningen avslutades förra tisdagen (10.10). Enligt preliminära uppgifter har 25,3 procent av de röstberättigade röstat i lagtingsvalet på förhand.
I lagtingvalet väljs 30 ledamöter till lagtinget och i kommunalvalet 206 fullmäktigeledamöter i 16 kommuner. Totalt ställde 205 kandidater upp i lagtingsvalet och 458 kandidater i kommunalvalen. Antalet kandidater minskade i båda valen. I det senaste kommunalvalet var valdeltagandet 66,4 procent och i lagtingsvalet 69,7 procent – i kommunalvalet betydligt högre än i kommunalval på fastlandet.
Till de mest aktuella valfrågorna hör vindkraften, som är ett omdebatterat ämne även i Fastlandsfinland, samt social- och hälsovårdsfrågor, bland annat äldreomsorgen. På Åland är även antalet kommuner och behovet av kommunsammanslagningar en ständigt återkommande fråga, också nu.
Nästa vecka får vi se hur väl aktuella frågor lockar folk till valurnorna och huruvida aktuella frågor har konsekvenser för den politiska maktstrukturen i lagtinget och i kommuner.
Hur öka kunskapen om Åland- och sametingsvalen?
Det är förståeligt att val som riktar sig till endast en bråkdel av invånarna inte väcker stort intresse. Men jag funderar ändå på en sak som eventuellt kunde ha betydelse. Nämligen, att det finns praktiskt taget ingen information om Ålands val och om sametingsvalet på justitieministeriets webbplats vaalit.fi, som täcker allmänna statliga val. Detta är intressant, eftersom information om liknande sametingsval i Sverige och Norge finns på de officiella valwebbplatserna val.se och valg.no. Om det inte är förbjudet att tillägga information även om Ålands och sametingsval på Finlands offentliga valsidor så varför inte göra det för att även bättre synliggöra dessa särdrag i den finländska demokratin?
