Oscar Ohlis: Samhället mår bra av kulturell mångfald
I en globaliserad värld där allt fler människor är på flykt och där allt fler människor från olika kulturer möts är den kulturella mångfalden av stor vikt, även i kommunerna.
För drygt en vecka sedan hölls ”De finlandssvenska integrationsdagarna” på Kommunförbundet i Helsingfors. Temat för dagarna var ”Positiv inkludering – nyckeln till gemenskap”. En av huvudtalarna var Renaz Ebrahimi, journalist, föreläsare, aktivist och programledare, som talade under rubriken ”The importance of cultural diversity” (Vikten av kulturell mångfald).
Vår kultur är det som formar oss. Den formar vårt beteende och vår identitet. Kultur är vårt sätt att leva, vårt gemensamma språk, värderingar, normer och beteenden.
Kulturell mångfald är ett samhälle eller en grupp som består av många olika människor. Dessa människor kommer från olika länder, de representerar olika raser och religioner och har olika intressen, kunskaper, erfarenheter och övertygelser.
”Människor från olika kulturer bidrar med språkkunskaper, nya sätt att tänka, ny kunskap och olika erfarenheter.”
Kulturell mångfald är viktig eftersom vårt land, våra arbetsplatser och skolor i allt större utsträckning består av olika etniska grupper. Vi kan lära oss av varandra, men först måste vi uppnå en nivå av förståelse för varandra. Att lära oss om andra kulturer hjälper oss att förstå olika perspektiv inom den värld vi lever i. Det hjälper till att skingra negativa stereotyper och personliga fördomar om olika grupper.
Dessutom hjälper kulturell mångfald oss att känna igen och respektera ”sätt att vara” som inte nödvändigtvis är vårt eget. När vi interagerar med andra kan vi bygga broar av tillit, respekt och förståelse mellan olika kulturer. Människor från olika kulturer bidrar med språkkunskaper, nya sätt att tänka, ny kunskap och olika erfarenheter.
Kulturell mångfald är också viktig för ekonomin. Enligt forskning förbättrar kulturell mångfald på arbetsplatsen innovationsförmågan och produktiviteten. Ju mer mångsidig en arbetsplats är, desto fler idéer och perspektiv har den. Idag investerar allt fler företag i metoder för mångfald och inkludering och ser resultat i form av bättre rekrytering, högre medarbetartillfredsställelse och bättre prestationer. Detta är något som kommunerna också borde satsa på och se som en möjlighet. Vi ser redan nu att det råder arbetskraftsbrist inom flera branscher och här gäller det att vara proaktiv inför framtiden och skapa hållbara lösningar i kommunen.
När globaliseringen ökar är en större interaktion mellan olika kulturer oundviklig för många samhällen. Hur dessa samhällen väljer att reagera på den interaktionen och effekterna är inte huggna i sten.
Om rädsla för det främmande, respektlöshet och brist på nyfikenhet driver beslutsfattandet, kommer diskriminering att följa. När det finns erkännande och respekt har kulturell mångfald makten att stärka ekonomier och samhällen.
