Robin Lindberg: Svensk service lönar sig i vårdreformen!
Nu har vi en unik möjlighet att bygga upp fungerande strukturer för att vården på svenska i Finland ska fungera ordentligt i de sju tvåspråkiga välfärdsområdena, skriver Robin Lindberg som är sakkunnig på Kommunförbundets svenska enhet.
Välfärdsområdena är Mellersta Österbotten, Österbotten, Egentliga Finland, Västra Nyland, Vanda-Kervo, Östra Nyland och Kymmenedalen samt i Helsingfors stad och HUS-sammanslutningen.
Grunden för tvåspråkigheten finns naturligtvis i lagstiftningen, men genom att aktivt visa på att det ger klirr i kassan för samhället att investera i god service på svenska kan slutresultatet bli ännu bättre.
I mars fick vi höra intressant information om det ekonomiska mervärdet av att samhället fungerar också på svenska.
Policy advisor Johan Häggman vid Federal Union of European Nationalities talade om tvåspråkighet och tvåspråkig förvaltning i ett internationellt perspektiv i kommunernas nationalspråksnätverk. Nätverket upprätthålls av svenska enheten vid Kommunförbundet.
Bland annat det här kom fram:
- Svenskan bidrar med minst tio procent till Finlands bruttonationalprodukt (professor Francois Grin).
- Individer, företag och regioner har ekonomiska fördelar av att ha en personal som talar minoritetsspråk (universitetslektor Michele Gazzola).
- I arbetslivet i Finland har man större nytta av att kunna svenska än engelska (professor Bengt-Arne Wickström).
Därtill har direktören för svenska enheten vid Kommunförbundet Ulf Stenman vid olika tillfällen påpekat att det verkligen inte är någonting negativt att man har krav på goda kunskaper i svenska när man söker personal till välfärdsområdena. Språkkunniga mänskor är ofta även duktiga inom sitt område.
Hoppa ut ur Ankdammen för en stund och charma våra finskspråkiga vänner!
Och med tanke på att Finland behöver arbetskraftsinvandring kan man säkert utgå från att ett samhälle som fungerar också på svenska lockar ännu fler att börja jobba i Finland.
Så nu uppmanar jag dig, bästa läsare, att vara kreativ och komma med goda idéer på hur vi på bästa sätt kan informera beslutsfattarna bland annat i välfärdsområdena om att service på svenska lönar sig för samhället.
Förutom att vi här på Kommunförbundet arbetar för fungerande svensk service, gör ju även olika andra aktörer det. Vi ska inte heller glömma de finlandssvenska fonder som har som uppgift att arbeta för det här. Välplanerade, attraktiva och innovativa projekt kan ha stor betydelse.
På Kulturfondens webbplats kan man läsa att fonden under åren 2018–2021 delade ut totalt sex miljoner euro till 78 projekt som på olika sätt främjade flerspråkighet i Finland. Det har lockat ett rekordantal nya finskspråkiga aktörer som vill jobba för tvåspråkigheten och det svenska i Finland, visar tankesmedjan Magmas utvärdering.
Så ta det från den ljusa sidan, hoppa ut ur Ankdammen för en stund och charma våra finskspråkiga vänner!
