Eva Slotte: EU har en vision för ett datadrivet samhälle – vilken roll tar kommunerna?
I dagsläget kommer vi kanske inte aktivt att tänka på hur mycket information som hela tiden samlas in om oss av olika elektroniska enheter.
Data samlas in varje gång du använder mobilen, tar bilen eller bussen till jobbet eller köper lunch på ett café. Data samlas också in av trafikkameror, sociala medier och till exempel kortläsaren på apoteket.
Informationen används bland annat för att förbättra din användarupplevelse, rikta reklam till dig och för att följa upp hur en tjänst fungerar. Men mycket av informationen går också outnyttjad, och det är här som europeiska kommissionen ser en möjlighet till en gemensam satsning i EU.
Flödet av dina personuppgifter, det vill säga den data som gör att du kan identifieras, har sedan 2018 varit reglerad genom den allmänna dataskyddsförordningen. Men förordningen gäller inte för annan data än personuppgifter, till exempel data från olika vädersensorer.
Kommissionen försöker undvika att spelreglerna denna gång skrivs av stora multinationella företag.
EU:s vision om ett datadrivet samhälle som är rejält, humant och svarar mot våra europeiska värden bygger på idén om att vi kan reglera marknaden för annan data än personuppgifter så att till exempel kunderna har bättre kontroll över hur deras data används.
Denna marknad kommer enligt den europeiska kommissionens beräkningar att öka exponentiellt. I sin datastrategi från 2019 hänvisar kommissionen till att den globala datavolymen förväntas öka från 33 zettabytes år 2018 till hela 175 zettabytes år 2025. En otrolig potential till en datadriven värld.
Genom att vara proaktiv försöker kommissionen undvika att spelreglerna denna gång skrivs av stora multinationella företag såsom Meta, vilket, enligt kritiken, hände i fråga om användningen personuppgifter.
Vi kan också förvänta oss en hel del byråkrati.
Så vad innebär det här för offentliga sektorn? Genom den så kallade Big 5-datalagen, dataförvaltningsförordningen, förordningen om artificiell intelligens, rättsakten om digitala marknader och rättsakten om digitala tjänster så får vi spelregler för hur data kan vidare utnyttjas och vilka särskilda regler som gäller för den offentliga sektorn då den behöver information snabbt, till exempel i nödlägen.
En snabb titt på rättsakterna ger vid handen att vi också kan förvänta oss en hel del byråkrati. Tanken om en trygg och flexibel inre marknad är vacker, men den kommer med många krav. Jag undrar också om EU inte glömmer bort att den offentliga sektorn och kommunerna har flera roller. De är inte bara traditionella tjänsteproducenter utan också innovatörer, beställare, utvecklare, leverantörer och kunder.
Det gäller alltså att se till att den offentliga sektorn inte blir nedtyngd av nya krav då det tvärtom skulle krävas flexibilitet i verksamheten.
Det är inte lätt att skapa regler för en värld som ännu inte aktualiserats.
I bästa fall leder datadrivna innovationer till att framtidens offentliga sektor kan möta invånarnas behov på ett mer personligt och effektivt sätt än förut. Genom att främja nya möjligheter att använda data, både den som uppstår i kommunens egen verksamhet och genom den data som kommunernas invånare vill dela med sig, kan framtidens kommun bättre förutse hurdana tjänster invånarna, företagen och turisterna vill ha. Det är också sist och slutligen syftet med kommissionens vision om en smidigare inre digital marknad.
Datalagen är den nyaste av dem fem lagförslagen. Vi fick vänta ett tag på publiceringen. Det är inte lätt att skapa regler för en värld som ännu inte aktualiserats och det är flertalet frågor att måste lösas för att data ska kunna flöda fritt men tryggt mellan sektorer.
En fråga som visade sig vara riktigt knivig i datalagen var till exempel hur EU ska kunna uppmuntra företagen att våga dela med av sin data till andra aktörer – både privata och offentliga. Den frågan kommer säkert också i den fortsatta beredningen i parlamentet och rådet att väcka debatt.
Kommunförbundets Brysselkontor ordnar likaså en diskussion om datalagen om hur en dataekonomi kan se ut. Vi vill gärna bidra till diskussionen om framtidens kommun här i Bryssel.
Relaterade artiklar
