Georg Henrik Wrede: Därför är jag inte övertygad om det kloka med coronapass

Det har varit roligt att kunna träffa folk på olika sammankomster igen. Visserligen ser coronaläget ut att igen bli sämre, men de som är vaccinerade kan antagligen fortsätta träffas med den frihet som coronapasset ger.

Vid varje träff har frågan om uppdelningen av människor i två grupper på något sätt kommit på tal.

Låt mig börja med att uppmana alla som inte har något medicinskt hinder att vaccinera sig! All vetenskaplig evidens vi har talar ett klart och tydligt språk: vaccinerna är trygga och de är ett av de bästa hjälpmedel vi har för att stävja den pandemi som nu pågår.

Tvång är sällan bra och jag tror man bör lyssna på de som är osäkra, men också argumentera för sin egen synvinkel.

För det första: det att vaccin är trygga utesluter tyvärr inte att det i vissa extremt ovanliga fall kan leda till oönskade långsiktiga bieffekter. Det samma gäller nästan allt som vi människor gör eller låter bli att göra.

I en komplicerad och allt mer global värld har våra individuella val ibland oönskade bieffekter. De inträffar med större eller mindre sannolikhet, de kan drabba oss eller någon annan, snabbare eller på längre sikt, och vara mera övergående eller långvariga.

Mina val har betydelse för andra än enbart mig.

När man står inför svåra frågor kan ett nyttigt sätt vara att ”vända på steken” och försöka se saken ur det motsatta perspektivet. Om det ur den enskilda individens synvinkel kan vara oklart hur det är med vaccin, så vet vi med säkerhet att ju fler som tar vaccinet desto bättre klarar hela samhället av kampen mot pandemin.

Jämför med klimatförändringen. Vilken inverkan har individuella val på min välfärd idag och på andra människors liv i framtiden? Av jordens befolkning står cirka 10 procent för cirka 50 procent av utsläppen och cirka 50 procent för cirka 10 procent av utsläppen.

Vi i Finland berörs kanske inte väldigt mycket på kort sikt. För den vars hemtrakt blir obeboelig inom en relativt nära framtid, på grund av antingen torka eller översvämning, är läget ett annat. Mina val har betydelse för andra än enbart mig.

Ett annat bra exempel är kollektivtrafiken. Om så gott som alla betalar för sin resa så finns det resurser för att upprätthålla en fungerande service. En god service drar också den som tjuvåker nytta av. Tjuvåkandet fungerar delvis därför att medpassagerare inte kan urskilja den som inte har betalat, men det handlar också om, seder och vanor, kultur och grupptryck. Därtill kan det handla om socioekonomiska faktorer. Världen är inte rättvis, och det som är en liten summa för någon kan vara en stor peng för en annan.

Kan det vara så att vi invaggar oss i en falsk känsla av säkerhet?

För det andra är det också så att vaccin inte innebär ett hundraprocentigt skydd mot att smittas och insjukna. Vi vet att den skyddande effekten avtar med tiden.

Det här är en av orsakerna till att jag inte är helt övertygad om det är klokt med coronapass. Kan det vara så att vi invaggar oss i en falsk känsla av säkerhet och att det sker på ett sätt som kanske öppnar dörrar till ett sluttande plan, med oönskade bieffekter?

Vad är då ett coronapass? Ur en synvinkel som betonar det allmänna bästa är det väl ett enkelt sätt att dela in folk i de som har vaccinerats och de som inte har det.

Det möjliggör att man kan minska sannolikheten för att de som deltar i till exempel ett evenemang smittas, och ökar alltså alla deltagares trygghet. Men frågan är nog större än en som handlar om deltagande i evenemang.

Beslut om hälsa och information om hälsa har ett högt integritetsskydd. Individens rätt till att med hjälp av god information fatta självständiga beslut i frågor som gäller hälsan och den egna kroppen är lätt att försvara. Den rätten kan visserligen vara mycket omstridda, ta frågan om inställningen till aborter som exempel.

Nej, jag är säker på att jag inte vill ha ett sådant system.

Även här skulle jag alltså vända på steken. Om man verkligen effektivt vill hålla reda på de som är vaccinerade och de som inte är det, så är ju de coronapass som vi nu har väldigt dåliga.

Säg att vi istället för att utfärda ett coronapass till de som tagit vaccin istället skulle kräva att de som inte vaccinerats till exempel bär en armbindel med en bild av ett coronavirus. En sådan armbindel skulle ju fungera betydligt bättre som urskiljande signal än en bild i en telefon som man har i fickan. Varför begränsa armbindeln till evenemang? Den kunde ju krävas då man rör sig på stan och vara nyttig i till exempel i kollektivtrafiken?

Nej, jag är säker på att jag inte vill ha ett sådant system. Vem vet vilken annan indelningsgrund majoriteten kan hitta på? Individens okränkbarhet kan vara den bästa garantin för det allmänna bästa.

Hur långlivade coronapassen blir får vi se. Men helt oberoende av det så är det klart att ur det medmänskligas och det allmänna bästas synvinkel så betjänas vi alla av en hög vaccinationsgrad.

Det gäller naturligtvis hela jordens befolkning. Om 10 procent har 50 procent av vaccinet och 50 procent har tillgång till 10 procent av vaccinet så blir det här troligen mer långvarigt, och får fler oönskade bieffekter, än vad vi nu kan föreställa oss.

Tack till alla er som kunnat och låtit vaccinera sig!

Ämnen