Marianne Pekola-Sjöblom: Ett halvt år till kommunalvalet
Det är bara sex månader till kommunalvalet och ännu kortare tid till förhandsröstningen. Hur märker man att valet närmar sig? Åtminstone märks det av att allt fler partier bedriver kampanjer för att söka kandidater och partibyten blir allt vanligare. I vissa kommuner torde det också visa sig i form av fler fullmäktigemotioner, längre anföranden och – tyvärr också en skärpning av diskussionsklimatet.
En diskussion förs förutom om vårdreformen och dess konasekvenser också om osäkerheten och oron i fråga om coronaläget inför vårens val. Komplicerar coronakrisen vårt liv ännu nästa vår, hur går det med partiernas kampanjer, hur går det med själva valet? Borde kommunalvalet senareläggas, eller vad ska man göra?
Tröskeln för att skjuta upp valet är hög
Konsekvenserna av coronapandemin har lyfts fram på ett synligt sätt i Justitieministeriets brev till kommunstyrelserna i fastlandskommunerna 1.10.2020 med anvisningar för kommunalvalet samt i det pressmeddelande som informerade om ministeriets brev. Ett av huvudbudskapen är tryggandet av säkerheten vid röstningen i kommunalvalet trots coronaläget. Brevet innehåller rekommendationer om bland annat hur många och hur rymliga röstningsställena bör vara samt om öppettiderna.
Tröskeln för att skjuta upp valet är hög. Det alternativet har ändå veterligen inte helt och hållet slopats, om coronaläget skulle utgöra en betydande risk för valet på våren. En eventuell uppskjutning av val på grund av den rådande pandemin är också en angelägenhet som diskuteras och följs upp på internationell nivå.
Enligt en utredning som gjorts av organisationen IDEA, som stöder hållbar demokrati på global nivå, har man i minst 73 länder och regioner under perioden 21.2–11.10.2020 beslutat att skjuta upp nationella eller regionala val (inklusive folkomröstningar) på grund av coronaläget. Å andra sidan har det beslutats att val ska ordnas i åtminstone 71 länder och regioner trots coronapandemin.
Ledningssystemet kan ses över
Kommunalvalet ordnas i april 2021 i totalt 293 kommuner. Kommunalvalet är inte ett enda val, utan består av de kommunfullmäktigeval och stadsfullmäktigeval som ordnas i 293 kommuner på den gemensamma valdagen. Detta kan glömmas bort då man har val av en president, en riksdag och ett EU-parlament.
I många kommuner pågår övervägningar kring ledningssystemet. Förvaltningsstadgorna ses över, eller uppdateras åtminstone. Man diskuterar nämndernas struktur och antal, om man ska övergå till ordförandemodellen eller exempelvis utskottsmodellen, och i så fall till vilken typ? Behövs det i kommunen ordförande på hel- eller deltid? Hur vore det med borgmästarmodellen i stället för det traditionella kommundirektörssystemet? Hur många förtroendevalda behövs det i fullmäktige, och hur är det med nämnderna? Skulle det räcka med färre eller borde vi öka antalet ytterligare? Det är säkert nödvändigt att föra en diskussion även om det inte skulle resultera i några förändringar.
Fullmäktiges storlek kan ändras
Bestämmelserna om minimiantalet fullmäktigeledamöter i den gällande kommunallagen gör det möjligt för alla kommuner att öka, men endast för en del att minska antalet ledamöter i nuvarande fullmäktige. I kommunerna finns det grunder för såväl ökning som minskning. Inte minst för att alla kommuner är olika och unika med sina egna särdrag.
I vår analys av effekter på den kommunala demokratin (finska), som baserar sig på Statistikcentralens kommunspecifika befolkningsprognoser 30.9.2020, kom vi fram till att om kommunsammanslagningar inte genomförs, kommer antalet fullmäktigeledamöter att minska relativt måttligt fram till 2040-talet.
Om alla kommuner beslutar att för den kommande fullmäktigeperioden 2021–2025 välja minimiantalet fullmäktigeledamöter enligt kommunallagen, sjunker antalet ledamöter i fastlandskommunerna från 8 999 under innevarande period till drygt 7 300 fullmäktigeledamöter. Dominansen av små kommuner syns till exempel i att hela fyra av tio kommuner skulle kunna ha ett fullmäktige med 13 ledamöter.
Någon betydande minskning av antalet fullmäktigeledamöter är dock inte att vänta, eftersom endast 30 procent av kommunerna valde det minimiantal fullmäktigeledamöter som kommunallagen möjliggör under den pågående fullmäktigeperioden. Mest sällsynta är fullmäktige med 13 ledamöter, vilket under denna fullmäktigeperiod förekommit i endast tre kommuner: Pelkosenniemi, Pello och Savukoski.
Kommunerna ska göra eventuella ändringar i fullmäktigestorleken med iakttagande av 16 § i kommunallagen och besluten ska fattas före utgången av detta år. Detta har man också påmint om i Kommunförbundets färska cirkulär om kommunalvalet.
Beslut om att utöka fullmäktigestorleken har redan fattats åtminstone i kommunerna Pello och Övertorneå i landskapet Lappland. Å andra sidan har till exempel Kuhmo stad i Kajanaland beslutat att minska sin fullmäktigestorlek till det minimiantal som lagen tillåter. Det kan vara av intresse att också nämna Kouvola, där stadsstyrelsens förslag om att minska fullmäktigestorleken inte gick igenom i stadsfullmäktige. Under slutet av hösten kan man förvänta sig fler beslut om såväl minskning som ökning av fullmäktigestorleken.
Stöd till kommunerna
Vi på Kommunförbundet vill också stöda kommunsektorn med information som är så aktuell som möjligt och som möjliggör jämförelser mellan kommunerna. Vi följer upp och rapporterar om de beslut som fattas i kommunerna bland annat i fråga om fullmäktigestorlek och ändringar i ledningssystemen samt om kommunalvalet exempelvis med tanke på röstningsställena, kandidatuppställningen samt de fullmäktigeledamöter och ordförande som ska väljas.
Uppgifter om det senaste valet och den pågående fullmäktigeperioden hittar du bland annat på Kommunförbundets webbplats kommunalvals- och demokratistatistik samt på webbplatsen www.kommunalval.fi, som öppnades i september, och på Justitieministeriets webbplats vaalit.fi. Vi välkomnar också utvecklingsidéer relaterade till detta ämnesområde.
