Linda Grönqvist: Samstämmighet i Svenskfinland? Så här jobbar vi med utlåtandet om vårdreformen
Propositionsutkastet om vårdreformen är på remiss till och med 25.9.2020. Remissinstanserna ombeds ta ställning till 88 frågor, varav tre frågor direkt gäller den svenskspråkiga servicen.
Kommunförbundet håller som bäst på och förbereder sitt eget utlåtande. För att Kommunförbundets utlåtande ska spegla kommunernas åsikter så väl som möjligt ordnar förbundet nu i slutet av augusti workshopar för sina olika medlemsnätverk där utlåtandet och reformen behandlas.
Utgående från den respons Kommunförbundet får in under de olika nätverksträffarna samt Kommunförbundets egna observationer och ändringsförslag skriver Kommunförbundet ett utlåtande som godkänns av förbundets arbetsutskott och styrelse i slutet av augusti och början av september.
Ett av de nätverk som samlas är nätverket för svensk- och tvåspråkiga kommuner, som startades i vår för att stärka intressebevakningen och verksamheten för de svensk- och tvåspråkiga medlemskommunerna i Kommunförbundet. I nätverket sitter kommun- och stadsdirektörer i de svensk- och tvåspråkiga kommunerna.
Under workshopen fredagen 21.8 kommer vi att fokusera på svenska aspekter i vårdreformen och diskutera de tre frågorna i remissförfrågan som uttryckligen handlar om svensk service.
Dessa frågor är:
20. Tryggar bestämmelsen i 37 § tvåspråkiga vårdlandskaps samarbete med avseende på tillgången till svenskspråkiga tjänster?
- ja
- huvudsakligenja
- huvudsakligennej
- nej
- tarinte ställning
22. Vilket vårdlandskap borde föreskrivas som ansvarig för att trygga utvecklingen av svenskspråkiga tjänster (31 §) i hela landet?
och
43. Tryggar förslagen om delningen av Kårkullas verksamhet kontinuiteten i dess verksamhet som vårdlandskapens verksamhet?
I svenska frågor har vi förutom med vårt svenskspråkiga nätverk också ett nära samarbete med Folktinget där vi har en gemensam arbetsgrupp som kallas VPS (Vård på svenska). VPS gruppen består av representanter från sjukvårdsdistrikten i de tvåspråkiga landskapen men där sitter också representanter för tredje sektorn, kommunerna och socialvården. Också den gruppen samlas nu i augusti för att diskutera svenska frågor i lagutkasten och frågorna i utlåtanderundan med målet att nå en gemensam syn och samstämmighet om frågorna i Svenskfinland.
Målet är en konstruktiv dialog, där det viktigaste inte är att göra sin egen röst hörd utan att lyssna och försöka förstå andra.
Det är naturligtvis inte helt enkelt att vara överens om allt i Svenskfinland och t.ex. frågan om vilket landskap som ska ansvara för utvecklingen av svenskspråkiga tjänster i hela landet väntas vara känslig. Här vill vi i detta skede inte diktera svar ovanifrån, utan tillsammans med kommunerna och andra parter diskutera vilka egenskaper det landskap som ska bära helhetsansvaret bör ha.
Målet är en konstruktiv dialog, där det viktigaste inte är att göra sin egen röst hörd utan att lyssna och försöka förstå andra. Om vi inom Svenskfinland lyckas nå samstämmighet om hur vi vill ha det blir slutresultatet garanterat bättre än om vi alla drar åt olika håll.
