Vad händer med kommunernas skatteinkomster under coronaviruskrisen?
Det är allmänt känt att de negativa ekonomiska effekterna av coronaviruskrisen kommer att vara massiva.
Under de senaste veckorna har utsikterna snabbt blivit dystrare och samtidigt är osäkerheten gällande krisens omfattning ännu stor. Osäkerheten kommer bland annat i uttryck då man granskar de olika prognosinstitutens uppskattningar om bruttonationalprodukten för det pågående året: Danske Bank uppskattade den 10:e mars att BNP skulle öka med +0,7 provcent – drygt ett par veckor senare dök deras uppskattning till -4 procent.
Osäkerheten är alltså stor. Det som är i allas intresse är förkortandet av krisen och lindrandet av begränsningsåtgärderna.
Näringslivets forskningsinstitut Etla uppskattade i sin pessimistiska och samtidigt mest sannolika scenario i slutet av mars att BNP kommer att sjunka med -5 procent. Finlands Bank har presenterat ännu dystrare uppskattningar, djupdykningar på över -10 procent.
Osäkerheten är alltså stor. Det som är i allas intresse är förkortandet av krisen och lindrandet av begränsningsåtgärderna. Företagen är de som är mest i behov av akut finansiering. Staten riktar direkta företagsstöd för totalt en miljard euro på grund av coronavirusläget. Av beloppet är 700 miljoner avsett för stöd som beviljas av Business Finland och 300 miljoner till stöd som beviljas av NTM-centralerna.
Detta är mer än välkommet – omfattande företagskonkurser och massarbetslöshet måste undvikas till det yttersta – detta är i allas intresse!
Kommunerna är också i behov av akut stöd till en följd av de minskade inkomsterna och ökade utgifterna som coronaviruskrisen för med sig.
Krisen medför märkbart minskade inkomster från kommunalskatten och samfundsskatten. En del av den här försvagningen beror på den minskade sysselsättningen och att företagens lönsamhet utvecklas märkbart långsammare.
Kommunförbundet publicerade förra fredagen sin första skatteprognos där coronavirusepidemins konsekvenser beaktades. Prognosen baserar sig i huvudsak på de olika prognosinstitutens uppskattningar om krisens konsekvenser för ekonomin. Bedömningarna förändras för närvarande nästan dagligen. Det är allt mer sannolikt än tidigare att den ekonomiska tillväxten avtar och risken för recession ökar.
Kommunalskatten minskar därmed med nästan 1,4 miljarder euro jämfört med förra höstens uppskattningar i Kommunekonomiprogrammet.
Skatteprognosens bakomliggande antagande är att BNP kommer att sjunka med drygt -5 procent för det pågående året och skulle därefter öka måttligt med ca. +1 procent nästa år. Krisen har en märkbar effekt på lönesummans och arbetslöshetsersättningarnas utveckling då folk permitteras – antagandet i prognosen är att omkring 400 000 personer berörs av permitteringar att den akuta krisen pågår i tre månader.
Kommunalskatten minskar därmed med nästan 1,4 miljarder euro jämfört med förra höstens uppskattningar i Kommunekonomiprogrammet. Samfundsskatten dyker jämförelsevis brantare då företagens förskottsskatter krymper till en följd av minskad efterfrågan och till en följd av begränsningsåtgärderna. Enligt Kommunförbundets uppskattning minskar samfundsskatten med hela -26 procent jämfört med ifjol eller med 600 miljoner euro jämfört med förra höstens uppskattningar. Kommunernas totala skatteinkomster skulle således minska med över 2 miljarder euro jämfört med förra hösten!
Prognosen innehåller osäkerheter och de kommande veckorna visar igen vart utvecklingen går. Finansministeriet uppdaterar för närvarande sina prognoser med beaktande av den belastning som coronaviruset innebär för den ekonomiska utvecklingen. Ministeriets prognoser publiceras i samband med kommunekonomiprogrammet den 16:e april. Kommunförbundet uppdaterar vid behov sina skatteprognoser efter detta.
Det borde handla om ett stöd i miljardklassen. Med tanke på att kommunalekonomins läge redan innan krisen var väldigt svagt är det mer än motiverat.
I skrivande stund påbörjas ramförhandlingarna och kommunernas förhoppningar är höga. Regeringen har redan lovat att kommunerna ska kompenseras till följd av krisen. Kommunminister Sirpa Paatero har även räknat upp regeringens åtgärder: förhöjd samfundsskatteandel till kommunerna, förhöjda statsandelar, riktad behovsprövad höjning av statsandelen samt direkt stöd till sjukvårdsdistrikten.
Hur omfattande stödpaketet slutligen blir är ännu oklart, men det borde handla om ett stöd i miljardklassen. Med tanke på att kommunalekonomins läge redan innan krisen var väldigt svagt är det mer än motiverat.
