Lokalnivån i strålkastarljuset under Finlands ordförandeskap
Startskottet för Finlands EU-ordförandeskap har gått, och nu i september är vi redan halvvägs in i ordförandeskapet. Hur tar vi alltså bäst tillvara tiden i strålkastarljuset? Senast Finland fungerade som EU:s ordförande var år 2006, och det lär dröja ett bra tag innan vi har äran igen. Europarådets nuvarande beslut om ordförandeländerna gäller ända till 2031.
EU-ordförandeskapet är ett bra tillfälle för Finland att lyfta sin internationella profil, och det är tidpunkten då Bryssel för en gångs skull kommer på besök till Finland istället för tvärtom. Därför är det en utmärkt chans för lokalnivån att presentera Bryssel med viktiga frågor och initiativ på hemmaplan.
Särskilt under denna vår och sommar har lokalnivåns betydelse lyfts fram i Bryssel i flera sammanhang.
För regeringen är ordförandeskapet däremot inte rätt tid för att köra alltför hårt på Finlands egna frågor eftersom ett ordförandeland förväntas fungera som facilitator och förhandlare för EU:s gemensamma frågor. Detta är något som även Finlands internationella rykte ställer stora förväntningar på.
Kommunförbundet satsar målmedvetet på att lyfta fram lokalnivåns betydelse för EU-politiken. Nära samarbetspartners i Bryssel är t.ex. Europeiska regionkommittén som hör till EU-institutionerna, men Finlands regionkontor och de europeiska regionernas och kommunernas takorganisationer är också viktiga partners. Särskilt under denna vår och sommar har lokalnivåns betydelse lyfts fram i Bryssel i flera sammanhang och av aktörer på flera nivåer – inte enbart av lokalnivån.
Till exempel Jyrki Katainen, kommissionens första vice ordförande, har på olika tillställningar under sommaren uppmanat kommunerna att modigt knacka på kommissionens och kommissariernas dörr. Katainen förde fram samma budskap på det EU-seminarium som Kommunförbundet ordnade i Bryssel i slutet av juni. I sitt tal konstaterade Katainen att svaren inte enbart finns i kommissionen och att det därför är av vikt att kommunerna och regionerna själva berättar om sin framgång och goda praxis.
Hur går man då bäst till väga för att få sin röst hörd i Bryssel? Det går inte att betona betydelsen av samarbete tillräckligt, men det finns också flera andra saker att hålla i minnet. Påverkansarbete i Bryssel är långsiktigt, mångbottnat och kräver ihärdighet.
Det lönar sig inte att komma till Bryssel med en färdig produkt för att sedan bara luta sig tillbaka för att se vad som händer.
Det här är något som även Markku Markkula, Regionkommitténs första vice ordförande och Esbo stads styrelseordförande, poängterade under en träff mellan Regionkommittén och Kommunförbundets styrelserepresentanter i juni. Enligt Markkula har finländare en tendens att förbise den politiska processen till förmån för slutresultatet. Men det lönar sig inte att komma till Bryssel med en färdig produkt för att sedan bara luta sig tillbaka för att se vad som händer. För att nå framgång måste man vara aktiv från början till slut.
Utöver ovan nämnda EU-seminarium i juni uppdateras Kommunförbundets kalender under ordförandeskapet ständigt med intressanta evenemang. I höst ser vi fram emot bl.a. Kommunmarknaden och demokratidagen. Bara för att nämna några evenemang där Kommunförbundet är medarrangör och där kommunernas frågor behandlas ur ett europeiskt perspektiv.
Det lönar sig alltså att hålla koll på våra webbsidor. Vår avsikt är att berätta om kommunernas framgång på EU-fältet – det finns det gott om exempel på. Hurra för lokalnivån!
