Kommunerna bäst insatta i hur servicesedlarna används
Vad förenar neurokirurgiska operationer, effektiverad hemsändning och arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte? Vid första tanken ingenting. En gemensam nämnare är åtminstone den att kommunerna och samkommunerna använder servicesedlar för att ordna dessa tjänster.
Till stöd för arbetet i landskapen har Social- och hälsovårdsministeriet berett ett dokument om hur värdet på kundsedeln bestäms. Där sägs det att kommunerna och samkommunerna kan ha sådan kunskap om konkurrensläget och prisnivån på den privata marknaden som landskapen kan dra nytta av då värdet på kundsedeln bestäms. Ett ganska anspråkslöst konstaterande. Resultaten av Kommunförbundets enkät om servicesedlar visar att kommunerna och samkommunerna har kunskap – och sådan kunskap ur anordnarsynvinkel finns inte hos någon annan.
Servicesedlarna förverkligar valfriheten
Kommunförbundet utredde användningen av servicesedlar inom social- och hälsovården i fastlandskommunerna och i samarbetsområdena för social- och hälsovård (i samkommuner och ansvariga kommuner). Det kom in 143 svar och de omfattade totalt 228 kommuner, 77 procent av alla fastlandskommuner och 84 procent av fastlandsbefolkningen. Resultaten jämfördes med den föregående enkäten, som utfördes år 2015.
Enligt utredningen används nu år 2018 sammanlagt 619 olika servicesedlar, av vilka 380 används inom sociala tjänster och 239 inom hälsovårdstjänster. Det vanligaste antalet i kommunerna var 1–5 olika servicesedlar. I stora kommuner finns det som mest upp till 14 servicesedlar.
Lagen om servicesedlar anses vara välfungerande och servicesedeln uppfattas för tillfället vara det enda konceptet där valfriheten förverkligas fullt ut. Av dem som besvarade den öppna frågan (N=133) ansåg nio av tio att de mål som ställts på valfrihetslagen kan uppfyllas med hjälp av servicesedeln. Som en respondent uttryckte det: med servicesedeln kommer vi igång.
Sociala tjänster i spetsen, snabb utvidgning inom hälsovården
Användningen av servicesedlar är vanligast inom sociala tjänster: hemservice, serviceboende med heldygnsomsorg enligt socialvårdslagen samt tjänster under närståendevårdares ledighet. Användningen av servicesedlar är redan etablerad inom sociala tjänster och praxis har också utvidgats till att omfatta nya serviceformer.
Inom primärvården används servicesedlar mest för hemsjukvård, terapitjänster och hjälpmedel samt i tandläkarnas och läkarnas mottagningsverksamhet. Inom den specialiserade sjukvården är användningen av servicesedlar mest utbredd i specialistläkarnas mottagningsverksamhet, i samband med operationer samt övriga åtgärder och undersökningar.
Om man utgår från antalet servicesedlar har ökningen varit snabbast inom den specialiserade sjukvården. När den specialiserade sjukvården år 2015 hade sammanlagt 36 olika servicesedlar i användning, var antalet år 2018 redan 128. Inom primärvården och mun- och tandvården har antalet servicesedlar nästan fördubblats sedan 2015.
Ibruktagandet av servicesedeln förutsätter produktifiering av tjänsten, utredning av kostnaderna för den egna produktionen, dialog med tjänsteproducenter, fastställande av värdet på servicesedeln och övervakning av tjänsteproduktionen. Till följd av detta har anordnarna ackumulerat ett avsevärt kunnande. Nu när genomförandet av social- och hälsovårdsreformen har fördröjts är det särskilt viktigt att användningen och utvecklingen av servicesedeln inte avbryts. Kunnandet och erfarenheterna kan i sinom tid överföras till nya servicestrukturer.
