Det är trendigt att vara resurssmart
Det är inne att använda resurserna på ett smart sätt. Människor är bra på återanvändning och varje by har en loppmarknad av något slag. Vitvaror ska vara av bästa A-klass och man klarar rentav av att hushålla med och återanvända friskt vatten som vi i Finland har i överflöd.
Också inställningen till ägande håller på att bli mer hållbar. I stadsregionerna har vi bilpooler och samåkning, Konmari-städning hör till favoritsysselsättningarna bland medelålders, och plötsligt vill alla inte ens äga en sommarstuga.
Men att rädda världen är trots allt inte något modefenomen och kan därför inte vara beroende av medborgarnas frivilliga engagemang. Till statens och kommunernas åligganden hör att upprätthålla en hållbar lagstiftning, sluta bindande avtal, samt stödja, instruera och leda lokala aktörer i deras beslut.
Kommunerna och framför allt de stora stadsregionerna innehar en betydande roll. Kontakten med de lokala företagen samt hjälp med att stödja dem i deras val sker på lokal nivå. Kommunerna har också hand om betydande anskaffningar där ansvarsskyldigheten måste bli bättre. Städerna är innovativa miljöer där små gärningar i vardagen kan omvandlas till genomgripande lösningar – med stöd av respektive stad.
De stora städerna har förbundit sig vid att minska utsläppen med kolneutrala städer som mål. Vandas mål är att vara en kolneutral stad år 2030. Detta mål förverkligas bland annat genom Västerkulla avfallsförbränningskraftverk och biokraftverket som byggs i Mårtensdal. I Vanda går dessutom alla stadens byggnader som uppvärms med olja över till jordvärme. Men för detta mål behövs också statligt stöd, framför allt en rättslig grund med vilken även privata företag fås att binda sig vid målet.
Vägkartan för resurssmarthet är en modell som många städer börjat använda i sin strävan efter ett smart utnyttjande av naturresurserna, som i sin tur skapar förutsättningar för välfärd och framgång i framtiden. Det är dessutom alldeles utmärkt i och med att innovationerna skapar ny affärsverksamhet.
I min hemstad Vanda märks resurssmartheten rent konkret framför allt i minskningen av matsvinnet. Vi äter tillsammans vid ett gemensamt bord. Dagisbarnen och skoleleverna får lära sig att ta lagom mängd mat.
Trafiklösningarna är resurssmarta lösningar i stor skala. I Vanda åker man kollektivt eftersom kommunikationerna är goda. Staden sporrar till cykelåkning och satsar på cykelrutter. Vanda bygger kvalitetskorridorer för cykelåkning och har genom det lyckats göra 13 procent av de interna resorna cykelburna, vilket är den högsta siffran i huvudstadsregionen. I frågan om hur vi tar oss fram ingår också målet med bostad och arbetsplats nära varann. På så sätt kan man undvika onödigt pendlande samtidigt som människor får mer fritid i sin vardag.
Informationen sköts i Vanda via ansvarsdelegationen där staden får kännedom om de stora lokala företagens och aktörernas gärningar samt söker idéer för att utöka resurssmartheten inom staden.
I Vanda är det inne att vara smart och klok.
