Sju kommunalpolitiska dödssynder
Ett välfungerande kommunalpolitiskt beslutsfattande är som kranvatten eller elektricitet: hur viktigt det är märks först när tillförseln stängs av. Den utdragna politiska krisen i Kittilä har satt fingret på betydelsen av att värna om det vardagliga samarbetsklimatet i det kommunala beslutsfattandet.
Ingen kommun går fri från omständigheter som kan rubba tilltron till det samlade politiska ledarskapet, här nedanför beskrivna med inspiration av katolicismens sju dödssynder. Varje förtroendevald, oberoende av position, bär ansvar för att upprätthålla det politiska systemets inre och yttre trovärdighet.
- Maktarrogans (högmod). Att inte lyssna, att inte sätta sig in i de berördas situation, att inte förklara svåra beslut så att folk förstår. Politiska system blir lätt självupptagna och glömmer hur frågor upplevs av dem som inte har samma tillgång till information. Kommuninvånare idag är jag-starka, pålästa och vana att få komma till tals. Misstron gror när perspektiven inte möts.
- Korruption (girighet). Finland är ett av världens minst korrumperade länder, men enligt många analyser finns det anledning att vara uppmärksamhet på dolda korruptionsrisker i synnerhet på kommunal nivå. I varje kommun finns det sakfrågor, näringar eller omständigheter som kan skapa närblindhet och agerande som riskerar rubba tilltron till de kommunala myndigheternas opartiskhet.
- Maktbegär (vällust). Ett fungerande kommunalpolitiskt ledarskap behöver starka individer med en tydlig vision. Förvandlas fullmäktige, styrelse och nämnder till arenor för starka individers inbördes maktkamp lider behandlingen av sakfrågorna.
- Politisk polarisering (avund). I rapporten om den politiska krisen i Kittilä pekade utredarna på att det politiska systemet delats upp i två läger som talar om varandra som ”motparten” och ”oppositionen”. Vi har politik för att det finns olika åsikter i samhället, men bristen på vilja att hitta gemensamma lösningar gör att personalen och kommuninvånarna får betala en dyr slutnota.
- Slöseri (frosseri). Dåligt beredda beslut, illa fungerande beslutsprocesser och oklar arbetsfördelning mellan politiker och tjänstemän är slöseri med kommunalpolitikens viktigaste resurser, tid och förtroende.
- Hot och hat (vrede). Var fjärde kommunal beslutsfattare har upplevt någon form av trakasserier på grund av sitt uppdrag. Föreningen Finlands Kommundirektörer slog nyligen larm om att kommundirektörer allt oftare blir utsatta för osakligt beteende från de förtroendevalda, alltså sina arbetsgivare. Den förråade samtalstonen är ett arbetsmiljöproblem. Om den inte åtgärdas finns det en risk för att folk inte längre vill åta sig förtroendeuppdrag eller söka ledande kommunala tjänster.
- Likgiltighet. I vår tid premieras det snabba och spektakulära. Reformerna har ökat osäkerheten och komplexiteten i de lokala beslutsprocesserna. Många har aldrig en tanke på att gå in i segt och långsiktigt kollektivt beslutsfattande och många ger upp efter en kort tid. ”Vem bryr sig?” och ”Spelar ingen roll vad vi gör” är förmodligen de största långsiktiga hoten mot det kommunalpolitiska systemet sådant vi känner det.
