Digitalisera och effektivisera, men exkludera inte

”Jag har försökt ringa, men jag kopplas till en svarare som säger att man ska trycka på siffror och rutor”, sade nyligen en äldre anhörig som annars skulle kunna sköta sina ärenden själv, men som misslyckas på grund av bristande finmotorik och snabbhet.

”Till sist fick jag lov att böna och be om att få instruktionerna på finska, för det gick helt enkelt inte att förstå svenskan”, sade en kollega om sina erfarenheter av elektronisk kontakt med en myndighet för en tid sedan.

Politikern och teknologie doktorn Jyrki J. J. Kasvi befarar att upp till en femtedel av vår befolkning blir exkluderade när digitaliseringen av samhället framskrider med stormsteg. Och just när vi började tro att vårt grannland Estland gör allt rätt när det gäller digitalisering rapporterar YLEs korrespondent Gustaf Antell att den breda allmänheten tycker att de estniska e-tjänsterna är omöjligt svåra att nyttja. Estland kan vara bäst i världen, men ändå är det svårt för många.

När digitaliseringen ska gå undan är goda förebilder guld värda.

Att alla har och kan använda dator, smarttelefon eller surfplatta tas för givet, liksom också att alla har internetuppkoppling, nätbank och bankkoder. Det blir allt dyrare och besvärligare att klara sig utan. Också för den som har de tekniska resurserna kan det vara svårt att förstå de alternativ man ställs inför i den hårda digitala verkligheten. En kombination av dålig design och bristfällig översättning kan dessutom leda till att det som är svårt på finska blir fullständigt obegripligt på svenska.

Hur blev det så här? Får man inte vara med i samhället om man inte klarar av att använda en dator? Om man har en funktionsnedsättning? Om man inte kan finska? En levande människa som svarar i telefon även om man inte valt någon siffra och ruta – det är väl ändå ett rimligt minimikrav för fungerande kundtjänst?

Digitaliseringen av vårt samhälle för självfallet med sig stora fördelar. Att få sköta sina ärenden när och var man vill är en enorm förbättring. Det är allt mera sällan vi behöver uppsöka något ställe som endast är öppet på kontorstid för att få uträtta våra ärenden. De digitala tjänsterna kan avlasta och effektivisera, men de kan aldrig helt och hållet ersätta mänsklig kontakt.

Språkrådet i Sverige delar varje år ut Klarspråkskristallen till en myndighet, en kommun eller ett landsting. Priset är en belöning för goda resultat i arbetet för klara texter, och en uppmuntran till fortsatta språkvårdsinsatser. I år belönades 1177 Vårdguiden, en samlingsplats för information och tjänster inom hälsa och vård, och umo.se, som handlar om sex, hälsa och relationer för alla som är mellan 13 och 25 år.

Webbplatserna har en klar och enkel design, och innehållet har både faktagranskats och språkgranskats. Den som inte kan använda en dator lämnas inte ensam – 1177 är också ett telefonnummer som man kan ringa dygnet runt och få tala med en sjuksköterska. Klarspråkskristallen delades ut den 25 april på Språkrådsdagen i Stockholm av kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke.

Ett tips för våra egna myndigheter och kommuner är att ta exempel av de senaste kristallvinnarna. Bland pristagarna finns till exempel Sundsvalls kommun, som för två år sedan belönades för sitt arbete med e-tjänster. När digitaliseringen ska gå undan är goda förebilder guld värda.