Mariehamn utanför i kommunreformen
Landskapsregeringen presenterade i mitten av september sitt reviderade förslag till kommunreform. Enligt förslaget minskar antalet kommuner på Åland från sexton till fyra. Mariehamns stad har nästan helt utelämnats i förslaget.
En förnuftig och välmotiverad överföring av Järsö-Nåtöområdet som idag tillhör Lemlands kommun till Mariehamn ingår visserligen som en del av landskapsregeringens grundförslag, men det är en ganska liten förändring i sammanhanget. Enligt förslaget tilldelas Mariehamn för framtida behov landskapets mark på Svinö holme. Staden ligger på ett näs med en yta om en gånger elva kilometer och är i behov av råmark.
En rådgivande invånarenkät gällande tillhörigheten hos befolkningen på Järsö-Nåtö borde enligt den presenterade tidtabellen redan ha skickats.
Staden har meddelat landskapsregeringen och grannkommunerna sitt intresse för en fördjupad diskussion om kommunstrukturen på Södra Åland (tänkt att omfatta Eckerö, Hammarland, Jomala, Lemland och Lumparland) eftersom den närmast berör Mariehamn. Staden har många samarbetsavtal med dessa kommuner både direkt och indirekt via kommunalförbund och samägda bolag. Ur hållbarhetsperspektiv ger en sammanhållen fysisk planering betydande fördelar eftersom bosättning, kommunalteknik och annan infrastruktur då kan planeras som en helhet.
Att lämna Mariehamn utanför en kommunsammanslagning medför risk för att på sikt vara till nackdel för tillväxten på hela Åland. Centralorter fungerar som en ekonomisk motor för hela det omgivande samhället. Centralorten är inte bara begränsad till stadens gränser. I samtliga kommuner på Åland är Mariehamn utanför den egna kommunen det vanligaste pendlingsmålet.
Tillväxt och utveckling av Mariehamn är till fördel för hela Åland. Mariehamn har vuxit utöver stadens gräns norrut mot grannkommunen Jomala. Staden har poängterat att det ur ett hållbarhetsperspektiv inte är det mest ändamålsenliga att centralortens tillväxt sker i motsatt riktning söderut mot Järsö-Nåtö, då det är gränsen mellan Mariehamn och Jomala som borde suddas ut. Ett av målen för kommunreformen var att en framtida kommun borde vara sammansatt så att möjligheten att passera någon kommunal service under arbetspendlingen skulle bli så stor som möjligt. I det förslag som nu ligger har man inte utgått från sådana funktionella helheter.
I kommunreformsdebatten har betydelsen av att utgå från vad kommuninvånarna vill lyfts fram. Mariehamnborna är de som enligt Ålands statistik- och utvecklings byrås enkätstudie är mest positiva till att betydligt minska antalet kommuner. Ändå är det de som får minst förändring. Åtminstone i stadshusbacken råder stor besvikelse över att inte får vara med och forma framtidens kommuner på Åland.
