Smarta städer ger plats för innovationer

Framåtblickande stadsplanering, utveckling av nya digitala tjänster, miljösmarta lösningar och en stark försökskultur. Allt detta kännetecknar arbetet med smarta städer.

På internationell nivå lyfter man ofta fram städer som Singapore och Amsterdam som föregångare, men också städer i Norden. I Finland samarbetar de största städerna i ett nätverk (6aika) som spänner över flera områden. Stadsutveckling och just smarta städer är ett centralt tema i detta samarbete.

Att man betonar städernas betydelse betyder inte att andra – mindre – kommuner inte skulle kunna dra nytta av utvecklingsarbetet, och också bidra själva.

Vid vårt besök i Helsingfors nyligen fick vi höra om flera intressanta delprojekt i FiksuKalasatama, paraplyet för utvecklingen i den nya stadsdelen.

• Internet of Things. Hur kan städer dra nytta av den alltmer uppkopplade världen runt omkring oss? Försök görs med sensorer i vardagen. Exempel kan vara sensorer som mäter (och reglerar) energianvändning, automatisk videoanalys av gatuområdet för att uppdatera information om lediga parkeringsplatser, eller användningen av rfid-taggar för att registrera användningen av sopnedkastet.Populärt har också varit försöken med energisensorer som möjliggör uppföljning av den egna energiförbrukningen på detaljnivå – nu kan du se vad ditt kylskåp faktiskt använder! Detta ger också möjlighet till automatisering, dvs invånarna kan styra användningen t.ex med sin mobiltelefon, eller med tidsinställning.
• Öppen data och MyData. Mycket av framtidens utveckling handlar om att samla in data om den fysiska världen, och sedan utnyttja den för att fatta snabbare, bättre beslut, och erbjuda nya tjänster baserade på analysen av datan.Att öppna data som redan finns, t.ex tidtabeller för kollektivtrafiken, ger möjligheter för aktörer att skapa nya lösningar som utvecklar och kanske kompletterar existerande tjänster. Förhoppningen är också att man finner nya områden som företag kan tjäna pengar på, också internationellt.Att öppna data är förstås inte helt okontroversiellt. Uppgifter om ditt liv kanske verkar triviala, men när man kombinerar dem kan det leda till att du som användare oavsiktligt avslöjar information om dig själv som du vill hålla privat. Skyddet för personers data och kraven på de som upprätthåller tjänster och register blir hela tiden större. EU:s dataskyddsdirektiv påverkar i hög grad också offentliga sektorn då man producerar tjänster och sparar uppgifter.
• Öppna gränssnitt och harmoniserade strukturer. För att utveckla framtidens lösningar måste man först komma bort från gamla sätt med datasystem som inte pratar med varandra och inte delar information. Det är inte vettigt att tvinga alla system att fungera på ett visst sätt, men istället satsar man på att öppna upp gränssnitt, och att harmonisera hur datan i systemen förvaras.Gränssnitt (ofta kallade API, application programming interface) öppnas upp genom att man beskriver hur ett system kan kontakta ett annat, dvs en sorts handbok för kommunikation. Sedan blir det möjligt att integrera två system, så att de kan dela information. För att datan skall bli så användbar som möjligt är det bäst om man strävar till att strukturen är så lik som möjligt. Detta gör man genom att harmonisera strukturerna, vilket innebär att man kommer överens om en allmän datastruktur som passar alla.
• Flexutrymmen. Ett intressant projekt som kombinerar en mängd olika aktörer och både den fysiska och virtuella miljön handlar om utnyttjande av lokaler i området.
  Staden äger en mängd utrymmen, t.ex skolor. I området finns också en mängd andra utrymmen, t.ex mötesutrymmen i husbolag. Flexitila (Joustotila) går ut på att erbjuda möjligheter att använda utrymmen till andra än de egentliga brukarna, t.ex för att användas vid distansarbete, eller som lokal i en förening.Lösningen handlar om att kontrollera tillgången till utrymmena med digitala låssystem, erbjuda ett enkelt sätt att betala samt organisera bokningen av utrymmena. En enkel lösning skulle vara att installera samma sorts lås i alla byggnader och sedan ordna en tjänst för bokning och betalning. Detta begränsar dock möjligheterna för konkurrens och låser tekniska lösningar. Istället har man gått in för att öppna gränssnitten till låssystemen (fyra olika) och harmonisera datan för bokningar och användning.

Försöksverksamheten – Kalasatama Living Lab – där man använder ett helt område för att prova innovationer, är en viktig del av stadsutveckling. Genom småskaliga och snabba försök sänker man tröskeln för att pröva nya saker, och undviker samtidigt dyrbara misstag för staden. Fail fast – learn fast!