Bygg platta tak och negligera regelbundet underhåll, lämna kvar formbrädor i fuktiga betongutrymmen, se till att ytterväggens trästomme är på eller under marknivån, bygg våtrumsgolv utan fuktspärr, stäng av ventilationen, lägg plastmattor på trägolv, amvänd spånskivor som frigör formaldehyd, försnabba byggprocessen genom att tillåta material att inte torka tillräckligt länge, fuska med övervakningen samt till sist skall man vara noga med att projektet inte har tillräckligt med tid för planerande och genomförande.

Följer du dessa råd kan du vara säker på att du får dålig inomhusluft och mögelskador. Lycka till!

Daglig dags får man läsa rubriker som ”Problemhus blir dyra för kommunerna”, ”Två tredjedelar av skolorna har problem med mögel” och ”Dålig luft ger elever huvudvärk och hosta”.

Hälsoproblem förorsakade av fukt- och mögelskador uppskattas kosta 450 miljoner euro per år i Finland. Hiskeliga summor! Uppskattningsvis 600 000 – 800 000 människor exponeras dagligen för hälsoskadliga föroreningar i inomhusluften.

Renoveringsskulden för kommunernas del uppgår till 5 miljarder euro! Uppskattningsvis 30 – 50 miIjarder för hela landet! Inte en blygsam summa precis.

Allt började med oljekrisen 1973. Då uppmanades finländarna att spara på oljan genom att täta bort draget ur sina hus.

Men husen var inte byggda för att vara lufttäta. Och hur det gick det vet vi alla. Övriga geniala påfund var att lägga plastmattor på trägolv och samtidigt stänga vädringsluckorna under huset.

Ett annat sorgligt kapitel är de skolor som tog skada av felriktad spariver i början av 1990-talet. För att dra ner på kostnaderna, drog man också ner på ventilationen eller stängde helt av den under veckosluten. Pågår sådant länge kan det så småningom utvecklas mögel, enligt Rakennuslehtis historiska översikt av finländska bygg- och renoveringsproblem de senaste 50 åren.

Dåligt inomhusklimat klassas som ett av de största miljö- och hälsoproblemen, med fukt- och mögelskador som en av de främsta orsakerna till dålig luft inomhus. Fukt- och mögelskador förekommer allmänt i byggnadsbestånden och utgör ett allvarligt samhälls- och folkhälsoproblem både i Finland och i Sverige enligt rapporten Rakennusten kosteus ja homeongelmat.

Det finns i dagsläget brister i kunskaperna om fukt- och mögelskador i alla faser i byggprocessen: vid beställning, planering, fukthantering på byggplatser, övervakning, skadeutredning och reparation.

En springande punkt är att man måste närma sig problemen från två väsentligt skilda håll, både från den byggnadstekniska- och från den hälsovårdsmässiga sidan, enligt rapporten Fuktskadade byggnader-kompetensutveckling inom byggbranschen (Novia).

Sätt fokus på upphandling, planering och kvalitetssäkrande, så att Rakennuslehtis följande 50 års översikt inte behöver gå i moll, utan i dur.

Keskustele

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *