Laglig men betänklig valfrihet
Valfriheten utökas inom den framtida vården. Den har utökats redan tidigare och nu gäller valfriheten hälsostationerna och den offentliga specialiserade sjukvården. Inom den offentliga specialiserade sjukvården kan valet ske endast i samarbetet med en läkare.
Som i allmänhet, vad det än må gälla, har även valfriheten en baksida. Det som är en bra sak för klienten är problematiskt för finansieringssystemet, om klienten kan ”shoppa” hälsotjänster. Problematiskt med shoppandet är att kostnaderna huvudsakligen betalas med skattemedel.
Är sjukvård affärsverksamhet som ska finansieras med skatter?
För sjukhusvård behövs det en läkarremiss. Kan jag alltså gå till vilken läkare som helst och be om en remiss till vilket sjukhus som helst? Svaret är ja. Om en läkare redan har bedömt mitt vårdbehov, kan jag då vända mig till en annan läkare och be om en sjukhusremiss? Svaret är fortfarande ja.
I enskilda fall kan detta vara bra, för det berättas om fall där klienten av den första läkaren fått bedömningen att det inte föreligger något behov av vård, men en annan läkare har hittat en sjukdom som kräver vård. Dubbla läkarbesök är ändå inte något ändamålsenligt sätt att använda allmänna medel.
tt par sjukhus som bedrivs i bolagsform har börjat marknadsföra valfrihet: Värker höften? Låt dig testas. Om testresultatet ger vid handen att en läkarkonsultation behövs, hittar du läkarens kontaktinformation nedan.
Sjukhusen har också registrerat adressen valinnanvapaus.fi där det ges följande anvisning: ”När du uppsöker din läkare ska du tala om vilket sjukhus du önskar bli remitterad till.” På webbplatsen finns länkar till sjukhus som gör reklam för att man kan välja dem till samma pris som inom offentliga sektorn.
Dessutom marknadsförs sjukhusets tjänster stort både elektroniskt och i tryckta medier över landskapsgränserna. Ett sjukhus som är ett aktiebolag har grundat en filial utanför sitt område i min hemstad. Invånarna i min hemstad kan få service av ett annat sjukhus men på min hemstads och dess invånares bekostnad.
Skillnaderna i tillgången till vård hotar öka
Större valfrihet är bra och eftersträvansvärt. Klienterna får kanske högklassig service snabbare, men jag ser det som en risk att verksamheten som aktiebolag strävar efter vinst. Man vet att det i vårdindikationerna, dvs. utifrån vilka kriterier man får tillgång till vård, förekommer skillnader, rentav också mellan offentliga producenter.
Om det dessutom ingår ett ekonomiskt incitament ökar sannolikt skillnaderna i tillgången till vård. Jag påstår att fenomenet existerar även om strävan efter vinst skulle förbjudas i bolagsordningen.
En omständighet som jag ogillar i den här modellen är att beslutanderätt och kostnadsansvar skiljs åt, vilket kan höja kostnaderna. Förr i världen visste portvakten att den vård han eller hon fattade beslut om gav upphov till egna kostnader och kostnader för områdets invånare.
Nu kan portvakten i valfrihetssituationer fatta beslut som föranleder kostnader för grannen, ett annat sjukvårdsdistrikt. Förhoppningsvis kommer en sådan separering av makt och kostnadsansvar inte att ske i någon större skala inom social- och hälsovårdstjänsterna.
