Låt barnen ha sina drömmar!
I samband med World Refugee Day, 20.6. 2016, Internationella flyktingdagen, skriver Elaf, 8 år, på ett önsketräd: ”Jag vill bli kock och kunna koka så hela världen får mat.”
Och Dean, 9 år skriver: ”Jag behöver än lärare!”
Så enkla och grundläggande kan flyktingbarnens drömmar vara. Och vi kunde väl hoppas och tro att vi kan fylla de önskedrömmarna? Elafs dröm kan kanske vara lite svårare att uppfylla?
Hälften av alla flyktingar i världen är barn. Efter den stora flyktingvågen på Kos år 2015 har läget lugnat sig betydligt. EU:s avtal med Turkiet har en viss effekt, men många av oss ser avtalet som skamligt och flera internationella organisationer och frivilligorganisationer vägrar hjälpa på hotspot-området i Pyli på Kos som protest.
Flyktingar som kommer idag omhändertas genast av polis. Och förflyttas till hotspot på minst 25 dygn medan deras status utreds. Under den perioden får de inte avlägsna sig från området som är omgärdat med stängsel och bevakat. Därför händer det också att flyktingar ”försvinner” någonstans när en flyktingbåt kommer i land. Kanske till släktingar som redan finns på ön, eller kanske för att hoppas på vidare transport till det grekiska fastlandet eller en annan ö.
Under mitt och Jaana Trakossas arbete med flyktingar har vi mött många fördomar och frågor. Vi arbetar för Kos Direkt Hjälp som vi två grundat. En av de vanligaste frågorna är varför flyktingarna har mobiler och så fina sådana. Ja, man kan undra, men för den enskilda flyktingen är det den enda livlinan som finns till anhöriga och vänner i det forna hemlandet. Ofta är mobilen det enda som gått att rädda när flyktingfartyget havererat. Då får Mohammed eller Khalil svar på om föräldrarna lever eller är avrättade, hemmet bombat eller om det finns något hopp överhuvudtaget.
En annan fråga är varför flyktingarna har fina kläder. Kläderna är donationer från enskilda och företag. Vad är det som säger att flyktingar skall gå klädda i trasor eller ha andra personers använda underkläder? Skulle du eller jag ta emot detta? Flyktingar måste vara trashankar? Är det så?
Eftersom jag varit med om att sortera donationskläder så vet jag att det finns mycket som är totalt oanvändbart! Många har kanske sett insamlingarna som möjlighet till garderobsstädning? Hopplöst höga klackskor, stringtrosor, urringat till naveln, soldräkter och genomskinligt kan finnas. Men också vettiga joggingbyxor, shorts, t-shirts, strumpor, babykläder – människor som förstått att basbehov måste fyllas. Ingen muslimsk kvinna skulle klä sig i stringtrosor och genomskinligt.
Inom Direkt Hjälp har vi också köpt skor i massor, mat i massor under det svåra året 2015 och hygienprodukter, blöjor, tvättmedel, tvålar, våtservietter.
Och den tredje frågan som återkommer är varför det är så många unga män. Den unga mannen bedöms vara den starkaste individen i familjen, den som kan få arbete och skicka hem sin inkomst till Syrien eller vilket land det är fråga om.
På Kos finns ca 100 minderåriga ungdomar jag har nämnt om tidigare. För någon dag sedan närmade sig en av dem mej blygt och undrade på god engelska om jag kunde ringa och hjälpa honom att få ett arbete. Vad som helst intresserade, t.ex. städjobb eller jordbruksarbete.
Senare fick jag veta att hans pappa är mycket gammal, hans mamma har diabetes, hans ena syster har förlamade ben och den andra systern någon obeskrivbar sjukdom. Familjen är mycket fattig och allt hopp står till denna 16-17-åriga yngling. Vilket hopp kunde jag ge?
