Reformer pressar språket

All samhällsutveckling ger någon form av avtryck i språket. Tänk bara på hur till exempel datorspråket och ekonomispråket har påverkat vårt språkbruk. I liten skala har också de senaste årens förvaltningsreformer lämnat sina spår. Via reformerna har vi fått in många nya ord och benämningar, både välfungerande och mindre lyckade.

I december i fjol skrev vi i Språkspalten i Finlands kommuntidning om att Språkinstitutet rekommenderar benämningen landskap i stället för självstyrande områden för de
administrativa enheter som föreslagits i anslutning till den planerade förvaltningsreformen. Nu rullar planeringen av reformen vidare vilket automatiskt leder till ytterligare nya ord och begrepp.

En central term som diskuterats flitigt i språkvårdarkretsar under början av året är den svenska motsvarigheten till finskans maakuntavirasto. Den finska termen är entydig och
vållar inga problem, men vad ska det heta på svenska? Ska finskans virasto i det här fallet översättas med förvaltningsverk, ämbetsverk, verk, myndighet, förvaltning eller någonting
annat? Åsikterna i frågan har varit många och motargumenten ännu fler, och inte ens kollegorna i Sverige har kunnat hjälpa oss i vårt bryderi. Det är inte så lätt att hitta ord som är täckande och rättvisande för en ny förvaltningsnivå som vi aldrig talat om tidigare.

Ser man närmare på de olika alternativen kan man hitta argument både för och emot alla förslag till översättning.

Ser man närmare på de olika alternativen kan man hitta argument både för och emot alla förslag till översättning. Argumentet för att välja benämningen landskapsförvaltningsverk
är att vi redan har regionförvaltningsverk där efterleden ingår. Mot valet talar det faktum att namnet blir väldigt långt. Argumenten för att använda benämningen  landskapsämbetsverk är inte många, eftersom ordet ämbetsverk i dag uppfattas som lite pompöst och ålderdomligt.

Dessutom ingår ämbetsverk oftast i namn på myndighet som lyder under regeringen och har direkt ansvar för ett visst område inom den statliga förvaltningen, vilket det inte handlar om i det här fallet. Efterlederna myndighet och förvaltning kunde däremot fungera
bra, men eftersom båda orden behövs som paraplybegrepp, dvs. för en övergripande beskrivning av verksamheten, vill man inte stanna för någotdera. Landskapsförvaltningen behövs ju som motsvarighet till maakuntahallinto.

Den term namn- och språkvården nu stannat för att rekommendera för maakuntavirasto är landskapsverk. Det är helt klart fråga om en kompromiss, men termen fyller kravet
på att både vara kort och rätt väl motsvara den finska termen. Fördelen är också att det går att skapa fungerande namn där termen landskapsverk ingår, som exempelvis Landskapsverket i Nyland, Landskapsverket i Tavastland osv.