Ska privata vårdbolag regleras hårdare?

Alla vill ha valfrihet. Men krymper valfriheten om möjligheten för privata välfärdsbolag att ta ut vinst regleras hårdare? Den debatten har plötsligt blossat upp igen i Sverige – möjligen av partitaktiska skäl.

Ilmar Reepalu (S), Malmös tidigare starke man och ordförande i kommunstyrelsen, har regeringens uppdrag att utreda hur eventuella överskott som uppstår när privata bolag utför välfärdsverksamhet för skattepengar skall hanteras.

Tonläget har sedan valet 2014 varit lågmält i denna tidigare så infekterade och blockskiljande fråga. Det har spekulerats i en bred uppgörelse mellan den rödgröna regeringen och den borgerliga oppositionen. Tilläggsdirektiv till Reepalus utredning i höstas tolkades som att regeringen sträckte ut en hand.

Men här om veckan dundrade statsminister Stefan Löfven på Socialdemokraternas kommundagar om att ”högern strider med näbbar och klor för att bevara vinstjakten i välfärden”. Det var en konfliktsignal.

Och så kom en debattartikel från Ilmar Reepalu. Här lyftes risken för att oseriösa aktörer tar ut stora vinster och varnades för att välfärden likriktas när stora koncerner inom vård och skola köper upp småföretag, föräldrakooperativ och mindre aktörer.

Skillnaderna och segregeringen har enligt Ilmar Reepalu ökat genom det fria vårdvalet. Han varnar för att ”vinstsyftande aktörer plockar russinen ur kakan” genom att försöka locka till sig brukare som alstrar så små kostnader som möjligt.

Utredarens slutsats är att det finns ett tydligt behov av att reglera möjligheten till vinstuttag i välfärden. Något vinstförbud talas det dock inte om. De färdiga förslagen presenteras i höst.

Men debatten har brakat loss på alla cylindrar. Från borgerligt håll och från de privata välfärdsentreprenörerna haglar anklagelser om att valfriheten och kvaliteten i välfärden hotas om Ilmar Reepalus tankar förverkligas. Medan debattörer till vänster vill avveckla aktiebolag och riskkapitalbolag i välfärdssektorn vill debattörer till höger avveckla Reepalus utredning.

Flera bedömare är inne på att det av dåliga opinionssiffror hårt trängda regeringspartiet Socialdemokraterna nu aktivt söker en tydlig vänster-högerkonflikt för att vända uppmärksamheten från de tunga och svårhanterade flyktingfrågorna. Kritik mot vinster och kapitalister är mer hemmaplan när partiets medlemmar och potentiella väljare skall mobiliseras.

Hur det slutar är dock osäkert. Just nu finns inget stöd i riksdagen för några krafttag mot vinstuttag, tvärtom har riksdagsmajoriteten krävt att regeringen arbetar hårdare för att öka valfriheten inom vård, skola och omsorg.

Och företagen själva verkar inte alltför pessimistiska. Nyligen har vårdkoncernerna Attendo och Capio börsintroducerats, liksom vårdbolaget Humana. Ute i kommunerna fortsätter andelen privat driven verksamhet att växa trots hotet om vinstbegränsningar. Invånarna vill ha valfrihet och kommunerna köper allt mer vård och omsorg i privat regi. Privata äldreboenden byggs. Allt fler elever går i friskolor.

När SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, i höstas samlades till kongress enades partierna över blockgränsen om att markera vikten av valfrihet, mångfald och alternativa driftsformer i välfärden. Det hindrade dock inte heta ordväxlingar om bland annat för- och nackdelar med vårdval inom landstingen (som står för sjukvården).

Det finns en ideologisk skiljelinje. Men den framträder tydligare i retoriken än i praktiken. En kompromiss i synen på vinster och regleringar framåt höstkanten är inte utesluten. Den kan handla om hårdare krav på kvalitet och tuffare kontroll och tillsyn än idag.