Bomber i Europas hjärta

Vi befinner oss i Strasbourg i Frankrike när bomberna i Bryssel exploderar. Samma morgon ska Europarådets kongress för lokala och regionala organ inleda sin session. Nyheterna strömmar in bit för bit och med förskräckelse följer vi med hur antalet döda och skadade ökar.

På gatan när jag promenerar mot sessionen stoppas jag av en helt vanlig fransman. Han frågar om jag vet vad som har hänt. Vi pratar lite. Plötsligt säger han: ”Nu ska vi stoppa dem. Snart är de här. Förstår du att det här är farligt på riktigt”.

Twitter översvämmas av bilder på blodiga människor på väg någonstans, antingen på flygfältet eller metron. Höjd övervakning känns överallt. Redan för några dagar sedan när vi kom till Paris och reste vidare till Strasbourg kände vi av det i och med att man hela tiden vill se våra pass. Vi får inte åka tåg inom Frankrike utan att visa upp passen.

I gamla stan vid kyrkan syns arméns patruller överallt. Någon säger att de inte har patroner i sina gevär som de bär helt öppet, men vad hjälper det? Synen på unga pojkar i militäruniformer som öppet bär gevär fäster sig på näthinnan. De finns överallt, också här i Europas hjärta.

Händelseförloppet i Bryssel är en fortsättning på terrorattacken i Paris i november. Flera bomber har exploderat i Istanbul. Nu är det Bryssels tur.

Europarådets kom till efter andra världskriget ur de brinnande ruinerna i en tanke om att kriget aldrig får ske igen. Europarådets uppgift är att trygga och främja de mänskliga rättigheterna, principerna för rättsstaten och demokratin.

Nu om någonsin behövs Europarådet med alla sina 47 medlemsstater, inkluderat Ryssland.

För Europa brinner.

– – Läs också: Bryssel i kaos: #TousEnsemble – –