En liten bäck blir en stor flod!
Flyktingsovrum, inte så avundsvärt.
Ibland är det slumpen som spelar in.
Slutet av månaden juli, hela augusti och ibland början av september är mycket kroppsligt luktande månader i Grekland. Och heta, heta, zesti, zesti.
Om du inte är en turist som vändsteker dej på beachen smyger du i skuggan av träd och hus, och håller dig inomhus. Annars luktar du svett och är ständigt våt. Ett glas vatten in, och två glas vatten ut i svett, så känns det.
En dag i början av september ringer min vän Jaana och påminner mej om att jag är skyldig för massage när min son och svärdotter var här i juni.
– Ok, säger jag och lovar betala genast och vill bli bjuden på te.
Vi dricker te den 2 september 2015 och vårt samtal rör sig om flyktingarna. De är närvarande överallt på Kos, där vi bor, och har ockuperat varenda grön gräsplätt och varenda strimma trottoar däremellan. De väller in med en takt av 1 800 till 2000 per dygn från den turkiska kusten.
– Jag har fått 130 euro av en vän och undrar hur jag kan hjälpa, säger Jaana eftertänksamt.
– Och jag har fått ett förslag om hjälp till mitt bankkonto med fullmakt att använda pengarna för flyktingarna, fyllde jag in. Senare märkte jag att summan var 150 euro.
Med en start på 280 euro
Så vi hade plötsligt ett kapital, men hur skulle vi använda det?
Den 2.9 2015 skriver jag på min FB sida att personlig hjälp fungerar bäst. Vi har två huvuden, två hjärtan, fyra händer, och ibland en lånebil.
– Direkt Hjälp, tänkte jag, vi köper in ett basförråd med konserver, frukt, hygienartiklar, som blöjor, våtservietter och delar ut det till barnfamiljer.
Vi var ganska nervösa när vi började. Hur skulle hjälpen tas emot? Behövde flyktingarna det vi tänkt?
Vi beslöt att använda hälften av pengarna och sedan se. Den första utdelningen 6.9 nådde vi 17 flyktingfamiljer på en av huvudgatorna. Vårt förråd tog slut på 40 minuter.
Vi blev rätt uppmuntrade och beslöt upprepa hjälpaktionen.
Några dagar senare upprepade vi vår utdelning, samtidigt öppnade vi en FB sida, kommenterade utdelningen, lade ut bilder och pengar började strömma in på vårt insamlingskonto.
Responsen var enorm, och jag tror att det delvis har att göra med vårt personliga engagemang, ingen byråkrati och att Direkt Hjälp fungerar just så, från kvinna till flyktingfamilj, utan mellanhänder. Våra baspaket hade de produkter som behövdes, de blyga flyktingkvinnorna tog emot oss, vi trängde inte oss på. Vi frågade efter behov och försökte möta dem.
Med hjälp av Facebook och emailkontakter, med personliga svar till alla de över 80 bidragsgivare vi har idag känner vi att vi har lyckats.
Jag sköter personligen information, svar och tack till dem som vill donera pengar till vårt projekt. Det blir 2-3 gånger kontakt med var och en, och de uppskattar att de informeras. Det är som ringar på vatttnet, någon har bidragit med en summa och tänker att det kanske hjälper ett tag med en ny summa.
Ibland har jag använt datorn i sex timmar för dagliga kontakter, men mitt hjärta värms av den glädje som jag möter av bidragsgivarna som tycker att de gör en insats. Och min egen glädje när jag ser flyktingkvinnorna ta emot våra baspaket.
Här finns turister som gärna fotograferar flyktingarna. Det är tyvärr lite av en ”Högholmen” attityd över det hela.
Också om en flyktingfamilj bor i ett litet tält på gatan, så är det tältet deras tillfälliga hem, det måste vi komma ihåg. Familjen väntar på att komma vidare och Aten är inte precis någon så prima plats att komma till på deras långa färd från Syrien eller andra ställen. Gränsen till Ungern är inte det heller.
Var slutar denna folkvandring?
Jag ser inget slut.
Men vår Direkt Hjälp, Suora Apu, Help Direct fungera pga. personliga insatser och engagemang, med hjälp i distributionen av grekiska vänner och deras händer och framför allt via datorkontakter.
Nu känner jag att jag har fått tillbaka mycket av den tid jag använt på kommunala angelägenheter (27-28 år) och kan ge den vidare till dem som verkligen behöver den!
Var och en av oss har kapacitet att göra något för att förändra vardagen!
Antingen det gäller flyktingar eller något annat behjärtansvärt.
Öppna ögonen och se på världen med nyfikna ögon!
Idag har vi över 400 vänner på FB och en kapacitet att dela ut baspaket till mitten av januari 2016, en gång per vecka! Det känns bara så fint!
