Cirkulär ekonomi - skrota motsättning mellan miljö och tillväxt?

Som praktikant för Kommunförbundets Brysselkontor har den första månaden i stort sett gått ut på att göra djupdykningar i politikområden jag tidigare visste enbart lite om. Den första insynen i det övernationella beslutsfattandets olika skeden, men också Brysselkontorets roll som intressebevakare, har till stora delar handlat om cirkulär ekonomi.

Teman som återvinning, effektiv användning av naturresurser och avfallshantering är i sig inget nytt under solen. Kombinera detta med ekonomisk tillväxt, skapande av nya arbetsplatser, marknadsmodeller och innovationer så får du i stort sett den helhet som tanken om en cirkulär ekonomi i EU bygger på.

I sin mest simpla form innebär kommissionens strategi följande: att effektivera resursanvändning för att minska på avfall. Man vill alltså få bukt på slit och släng-kulturen och samtidigt ekonomisk tillväxt genom att skapa arbetsplatser kring olika återvinnings-, reparations- och servicefunktioner.

I en idealsituation skulle t.ex. producenter redan från första början planera sina produkter så att materialen kunde återvinnas, gärna i flera omgångar. I ett större sammanhang kunde problemet kontextualiseras relativt övergripligt av Earth Overshoot Day: den dag av året då mänskligheten börjar leva över sina naturtillgångar infaller tidigare för varje år. I år passerade vi den dagen redan den 13 augusti. Cirkulär ekonomi kunde i detta hänseende ge en möjlighet för både privata och offentliga aktörer att åtminstone delvis tänka om.

Men återvinning och krav på effektivare användning av resurser, det är väl egentligen inga nyheter? Och kan någon egentligen motsätta sig ett projekt som samtidigt kombinerar miljövänliga handlingssätt som att skapa mer arbetsplatser?

Med dessa frågor som bas kunde man lätt föreställa sig att man på EU-nivå nu försöker uppfinna hjulet på nytt. Kommissionens första förslag från ifjol (som senare återkallades) lade fokus på avfallshanteringen – vilket i högsta grad i praktiken gäller kommunerna. I våras gav kommissionen ut en så kallad Roadmap för cirkulär ekonomi, som nu var mer ambitiöst än det första förslaget och där även producentansvaret hade lyfts upp. Detta välkomnades av bl.a. Kommunförbundets paraplyorganisation CEMR, men samtidigt finns det önskemål om flexibilitet och möjligheter att ordna t.ex. just avfallshantering på det sätt som är enklast med tanke på de lokala förhållandena. Här finns också risken för motvind för cirkulär ekonomi, dvs. för strikta krav. Hur ska t.ex. små kommuner kunna svara på utmaningar på samma vis som stora, eller som aktörer i privata sektorn?

I väntan på kommissionens förslag, som publiceras i slutet av året, har arbetet fortsatt på flera fronter, både här i Bryssel men också i Finland. Som tema är ändå motsättningen mellan miljö och industri evigt aktuellt, vilket den senaste veckans nyheter om Volkswagens miljöfusk än en gång bevisar.