Namnplanering i kommunen

På vissa håll i landet pågår namnplanering för att det finns bebyggelser på t.ex. öar och holmar som fortfarande saknar en egen adress. I vissa fall kan ön ha samma namn som en annan ö i närheten. Detta kan ställa till med problem i namnplaneringen, eftersom adressnamnen bör vara unika. Problemet kan lösas på olika sätt. Ett är att precisera med namnet på en mer känd ort i närheten, t.ex. adressnamnet Storfjärdens Svartholmen för den Svartholmen som ligger  i Storfjärden. Det man bör komma ihåg är att öns namn fortfarande är Svartholmen, och att detta namn kvarstår på grundkartan. Namnen på grundkartan kan de kommunala namnplanerarna inte ändra, annat än genom att diskutera namnformer och namnval med Lantmäteriverket.

För att adressnamnen ska vara enkla att komma ihåg och för invånarna att identifiera sig med är det bäst att man i planeringen i så hög grad som möjligt utgår från existerande ortnamn och framför allt från de namn som finns upptagna på Lantmäteriverkets grundkarta. De namn på naturlokaler (öar, skogar, sjöar osv.) som i dag finns på de officiella kartorna är resultatet av ett omfattande och långvarigt samarbete mellan Lantmäteriverket och Institutet för de inhemska språken eller dess föregångare. De viktigaste källorna för granskningen är uppteckningar gjorda med lokala informanter på ort och ställe. Dessa uppteckningar har gjorts under mer än 100 år, och samlingarna är mycket omfattande. De svenska samlingarna innehåller nästan 400 000 namn, dvs. många fler än de som finns på grundkartan. I en tidig fas av namnplaneringen kan kommunen med fördel därför vända sig till Språkinstitutet för att få uppgifter om de uppteckna-de namnen. Vi kan också bidra med en granskning av givna namnförslag innan de slås fast.

Men varför ska man då följa det namnbruk som rådde när samlingarna gjordes? Jo, för att ortnamn ofta berättar om äldre tider, även om orterna i sig förändras. Ortnamnen är, i motsats till t.ex. personnamnen, vår gemensamma egendom och ett arv som vi har fått av tidigare generationer. Att ändra t.ex. ett Bergören till ett Bergön för att orten på grund av landhöjningen i dag mer är en ö än en ör, är att förhålla sig obetänksamt till den historiska information som namnet förmedlar.