Utvärdering: Elever i behov av stöd blir fler, och stödet är ofta otillräckligt
Den finländska grundskolan är fortfarande rätt så jämlik, men skillnader mellan elever finns – och växer.
Enligt en färsk utvärdering av Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) så förverkligas jämlikhetsprincipen väl inom den grundläggande utbildningen.
Elevernas kunskaper ligger på samma nivå på olika håll i landet och det förekommer inte stora skillnader i fråga om kön, undervisningsspråk eller kommungrupp, skriver NCU i ett pressmeddelande.
Men den grundläggande utbildningen klarar inte av att jämna ut skillnader som beror på elevernas hemförhållanden. Barn till högutbildade föräldrar har i genomsnitt bättre kunskaper än barn till lågutbildade föräldrar såväl i början som i slutet av grundskolan, konstaterar NCU.
Dessutom så ökar antalet elever som behöver stödåtgärder inom alla utbildningsstadier. Coronapandemin har ytterligare bidragit till ett ökat behov av stöd och elevernas likvärdighet uppfylls inte när det gäller handledning och stöd i studierna.
Enligt NCU så identifieras inte behovet av stöd likvärdigt i olika enheter inom småbarnspedagogiken, i skolor, läroanstalter och högskolor. Det finns dessutom variation i hur stödåtgärderna genomförs och i stödets kontinuitet.
Det här får NCU:s vice direktör Hannele Seppälä att konstatera att alla elever inte får det stöd de behöver.
– De otillräckliga stödåtgärderna märks till exempel på så sätt att en grupp elever med bristande kunskaper i läsning, skrivning och räkning fortsätter från grundskolan till andra stadiet. Behovet av stöd överförs med dessa elever främst till yrkesutbildningen, säger Seppälä i ett pressmeddelande.
Invandrarbakgrund en faktor
Bakom en del elevers stödbehov finns otillräckliga språkkunskaper och bristfälliga studiefärdigheter.
Elever som studerar finska eller svenska som andraspråk har svagare kunskaper i matematik och modersmål i början av grundskolan än andra, och skillnaden minskar inte under de två första skolåren, skriver NCU.
Elever med invandrarbakgrund fortsätter mer sällan till andra stadiets studier än elever med inhemsk bakgrund, och de utgör en underrepresenterad grupp i de finländska högskolorna.
Distansundervisning distanserar
Enligt NCU:s utvärderingar håller den finländska utbildningen en god jämlikhetsnivå i ett internationellt perspektiv.
Men problem finns. Individernas möjligheter är inte likvärdiga inom alla enheter i småbarnspedagogiken, i läroanstalter och högskolor, skriver NCU.
De ekonomiska och välfärdsrelaterade skillnaderna mellan och inom regionerna har ökat under de senaste åren. Det här syns inom småbarnspedagogiken och på olika läroanstalter. Särskilt i de största städerna förekommer skillnader i elevernas genomsnittliga kunskaper mellan olika skolor. Skillnaderna är dock fortfarande bland de minsta bland OECD-länderna, konstaterar NCU.
Skillnader finns också i utbildningens tillgänglighet. Även om digitaliseringen har förbättrat tillgängligheten genom att minska de geografiska avståndens betydelse – och öppnat nya möjligheter för utveckling av livslångt lärande – så har distansundervisningen också distanserat elever med de svagaste förutsättningarna från undervisningen och lärgemenskaperna, skriver NCU.
Fakta
- Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) har sammanställt en publikation om jämlikhet och likvärdighet inom utbildningen.
- Publikationen berättar om skillnader i elevernas kunskaper, möjligheterna för jämlikhet samt om tillgänglighet och delaktighet inom utbildningen.
- Publikationen bygger huvudsakligen på utvärderingsinformation som NCU producerat under de senaste åren.
- NCU ger också rekommendationer för att förbättra olika missförhållanden.
Läs också: Nu ska konsekvenserna av skolnedläggningarna utredas
