Undersökning: Sannolikheten att en skola läggs ned är större ju färre förtroendevalda som bor nära skolan
Områden med invånare som innehar en låg utbildnings- och inkomstnivå är underrepresenterade i kommunfullmäktige och det syns i servicen.
Enligt en färsk undersökning inverkar grannskapens politiska representation på servicenivån i respektive grannskap.
I en undersökning utförd av Aalto-universitetet, Åbo universitet och Statens ekonomiska forskningscentral utredde man det här genom att jämföra de förtroendevaldas boningsorter med skolornas geografiska läge samt indragningen av skolor under tre fullmäktigeperioder åren 2005–2017.
Det framgick att ju färre förtroendevalda som bodde i närheten av skolan desto sannolikare var det att skolan drogs in under fullmäktigeperioden.
Kommunalvalskandidaterna får klart mer röster från sitt eget område än från övriga områden även om Finlands valsystem inte tvingar väljare att rösta på sitt eget områdes kandidat.
Underrepresentationen av områden med låg utbildnings- och inkomstnivå beror troligen på att invånarna i dessa områden röstar mindre och ger oftast sin röst till en kandidat i sitt eget område.
Det här röstningsbeteendet kan leda till en förstärkning av segregationen eftersom det fungerar som ett incitament för de förtroendevalda att satsa på sitt eget område.
I undersökningen granskades förutom var skolor har dragits in också vilka konsekvenser detta har haft för områdena.
Indragning av en skola leder till en selektiv flyttningsrörelse på så sätt att höginkomsttagarna flyttar bort från området. Detta kan i sin tur förstärka segregationen i områdena och öka på den regionala ojämlikheten i kommunfullmäktige.
Om det inte finns någon som försvarar den regionala servicen i fullmäktige är det enkelt att skära ned på den också i fortsättningen.
Även om segregationen i Finland internationellt sett fortfarande är relativt låg har den ökat särskilt i de större städerna.
Det här är en översättning av Kuntalehtis artikel.
