Senare sommarlov gynnar turismen

Det finns starka ekonomiska skäl att skjuta fram sommarlovet med cirka två veckor.
Det finns starka ekonomiska skäl att skjuta fram sommarlovet med cirka två veckor.
3.5.2018

Om skolornas sommarlov skjuts fram med två veckor, ökar turismintäkterna med över 200 miljoner euro, visar en färsk utredning.

Intäkterna från turismen under sommarmånaderna skulle öka med sammanlagt cirka 219 miljoner euro om skolornas sommarlov skulle skjutas upp med två veckor. En senareläggning skulle öka turismföretagens behov av personal med 1 300 årsverken.

På årsnivå skulle turismintäkterna i Finland öka med 2,5 procent medan antalet anställda inom turismen skulle öka med 1,6 procent.

Siffror framgår av en utredning som WSP Finland Ab utfört om konsekvenserna av en senareläggning av skolornas sommarlov. Utredningen beställdes av näringsminister Mika Lintilä (C) i januari. Utredningen ingår i åtgärdspaketet Turism 4.0, som godkändes vid regeringens halvtidsöverläggning våren 2017.

– Utifrån utredningen kan man dra en klar slutsats: med tanke på turistnäringens konkurrenskraft bör en senareläggning av sommarlovet alltjämt främjas. En senareläggning av sommarlovet skulle ha positiva effekter på både turismintäkterna, sysselsättningen och utvecklingen av turistnäringens verksamhetsbetingelser i större utsträckning, konstaterar minister Lintilä.

Därtill skulle en senareläggning av skolornas sommarlov öka även inrikesturismen. Antalet utländska turister har ökat mycket under de senaste åren, men motsvarande siffror i fråga om inhemska turister har blivit ordentligt på efterkälken.

– En senareläggning av sommarlovet kunde förlänga sommarsäsongen för inrikesturismen, vilket skulle ha en positiv effekt även på utbudet av tjänster för utländska turister, säger Linitilä.

Enligt utredningen ökar turismintäkterna och sysselsättningen under alla sommarmånader, men i synnerhet i augusti. En senareläggning av sommarlovet gör att augusti blir en starkare turismmånad än juli i fråga om turismintäkter. Den bransch som enligt utredningen gynnas mest av en senareläggning är restaurangbranschen, vars turismintäkter bedöms öka med 3,2 procent på årsnivå. I augusti bedöms turismintäkterna öka mest inom inkvarteringsbranschen. Antalet anställda under sommarmånaderna bedöms öka mest inom inkvarterings- och persontransportbranscherna.

– Eftersom turistbranschen är en arbetsintensiv bransch, har ökad turism en betydande inverkan för en balanserad sysselsättningsutveckling i hela landet. När turismen ökar och utvecklas, skapas arbetstillfällen även där det annars är ont om jobb. Jag hoppas att resultaten av utredningen ska väcka en bredare offentlig diskussion och att frågan blir aktuell igen senast vid följande regeringsförhandlingar, konstaterar Lintilä.

Så gjordes utredningen

  • Utredningen gjordes i form av  enkäter riktade till turistnäringen, intervjuer med sakkunniga, statistik över turismen och material om trender.
  • Det är veterligen den första utredningen i sitt slag om konsekvenserna av en senareläggning av sommarlovet för turistnäringen eller över huvud taget ur ekonomins och sysselsättningens perspektiv.
  • Med en senareläggning av sommarlovet avses att grundskolornas och gymnasiernas sommarlov skjuts framåt med två veckor, så att det slutar i slutet av augusti.
  • Vårterminen skulle då sluta den sista vardagen i vecka 24 (t.ex. i år den 15 juni), till skillnad från i nuläget när vårterminen slutar den sista vardagen i vecka 22 (i år den 1 juni).
  • Utredningen (på finska)
HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här