Belysning som sporrar till koncentration och kreativitet, mattor som förbättrar akustiken, möbler som kan fogas ihop och tas isär. I Oulun normaalikoulu satsar man stort på inlärningsmiljöerna, men tekniken får ändå aldrig bli viktigare än pedagogiken.

Hannu Juuso, som är biträdande rektor för Oulun normaalikoulu och rektor för grundläggande utbildningen årskurs 1-6 visar upp klassrummen i skolbyggnaden från början av 80-talet. Eller egentligen är det inga korridorer och klassrum i klassisk mening. I Oulun normaalikoulu talar man hellre om inlärningsceller.

De olika klassrummen har dörrar och väggar som öppnas och stängs efter behov och utrymmen mellan klassrummen kan lätt utnyttjas till exempel för grupparbeten.

– Det gör det också lättare för lärarna att samarbeta med varandra. I vår skola jobbar alla lärare dels i par och som en del av ett pedagogiskt team, förklarar Juuso.

Kompanjonlärarskap är något som betonas i den nya läroplanen och innebär att lärarna planerar, genomför och bedömer tillsammans.

Juuso ser flera fördelar med kompanjonlärarskap. Det ger till exempel lärarna möjlighet att specialisera sig mer inom vissa pedagogiska områden också om lärarna fortfarande är klasslärare.

– Dessutom visar forskning att välmåendet ökar och att lärarna orkar bättre i sitt jobb då de inte är lika ensamma i sitt arbete, säger Juuso.

Här kommer också inlärningsmiljöerna med i bilden. De olika klassrummen och cellerna kan byggas upp och inredas på ett mer ändamålsenligt sätt och skräddarsys enligt användningsområde.

Juuso visar två klassrum som länkas ihop med ett gemensamt utrymme. Det ena klassrummet är anpassat för vetenskapliga ämnen, det andra för konst.

– Och de här två lärarna har arbetat ihop som par i nästan 20 år, säger Juuso.

Minna ’t Lam är planerare för inlärningsmiljöer i Oulun normaalikoulu, en titel som hon inte känner till att någon annan i Finland skulle ha.

– Men jag ser att det är en stark trend att fundera mycket på miljöerna och hur de på bästa sätt kan stödja pedagogiken. Här finns många utmaningar, till exempel att koppla ihop den digitala världen med skolvärlden på bästa sätt, säger ’t Lam.

När hon rör sig ute på fältet och berättar vad hon gör blir många skolor avundsjuka och säger att de gärna själva skulle ha en person anställd för att planera inlärningsmiljöerna.

– Lärarna har väldigt mycket annat arbete, så det är bra att det finns en person som kan ha huvudansvaret för att planera de fysiska utrymmena, säger ’t Lam.

Till ‘t Lams uppgifter hör också att göra elever och lärare delaktiga i planeringen av utrymmena och koordinera arbetet mellan olika samarbetsparter, till exempel möbeltillverkare.

Utbildar för fältet

Oulun normaalikoulu är en av Finlands 11 övningsskolor och hör administrativt under Uleåborgs universitet och den pedagogiska fakulteten där.

Enligt ledande rektor Kari Kumpulainen betyder det bland annat att skolan har en nära koppling till forskning och ofta ligger i framkanten när det handlar om utveckling.

– Men vi är ingen elitskola och jag vill påpeka att skolorna i Finland generellt sett håller mycket hög kvalitet, säger Kumpulainen.

Trots att Oulun normaalikoulu administrativt hör till universitetet har skolan en stark koppling både till Uleåborgs stad och till de övriga kommunerna i Finland.

– De lärarstudenter som gör sin praktik hos oss börjar jobba i skolorna ute i kommunerna, så man kan säga att vi utbildar lärarna som arbetar i kommunerna, säger Kumpulainen.

De forskningsrön och utvecklingsprojekt man har inom Oulun normaalikoulu kommer på det sättet också kommunerna till gagn.

– På fältet väntar man sig ofta att de lärare som kommer från oss har med sig nya idéer och metoder som man kan ta i bruk ute i kommunerna, säger Kumpulainen.

Hur tror då Kumpulainen och hans kollegor att skolan och bildningen ser ut i framtiden?

Kumpulainen talar om den pedagogiska paradoxen där skolans uppgift å ena sidan är att förvalta och föra ett visst kulturarv vidare och å andra sidan att hela tiden driva utvecklingen framåt.

– Men inte blir skolan någonsin färdig och det viktiga är att hela tiden vara lyhörd och redo för förändring. Det bästa i det här jobbet är att ingen dag någonsin är den andra lik och så ska det vara, säger Kumpulainen.

Skolans viktigaste uppgift är enligt Kumpulainen att lära eleverna att reglera, utvärdera och lära sig själva.

– Allt vi gör strävar till detta. Därför är teknik, akustik, belysning och inlärningsmiljöer viktiga. Men det är alltid det pedagogiska intresset som styr och de fysiska, yttre faktorerna som stöder.

 

 

Keskustele

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *