Helsingfors: Svensk skoladministration ihop med finsk

Utbildningen är en av de mest grundläggande frågorna när det gäller att upprätthålla en levande svensk skolmiljö. (Foto: Arkiv)
Utbildningen är en av de mest grundläggande frågorna när det gäller att upprätthålla en levande svensk skolmiljö. (Foto: Arkiv)
12.5.2016

Den svenska skoladministrationen i Helsingfors ska bli en del av den finska, föreslår överborgmästare Jussi Pajunen. Förändringen är en följd av att Helsingfors förnyar sin organisation.– Katastrofalt, säger stadsstyrelsemedlemmen Marcus Rantala (SFP).

Helsingfors övergår till borgmästarmodellen 2017 och omorganiserar samtidigt sin verksamhet. Istället för dagens 31 självständiga ämbetsverk ska det i fortsättningen finnas endast fyra sektorer.

Enligt förslaget som i måndags presenteras för ledarskapssektionen ska utbildningen i framtiden delas in i en tvåspråkig dagvårdsenhet, en tvåspråkig enhet för den grundläggande utbildningen och en tvåspråkig enhet för andra stadiets utbildning. Man eftersträvar en matrisorganisation där svenska administrationen slås alltså samman med den finska.

– Förslaget är helgalet.  Under interna diskussioner i ledarskapssektionen har det påståtts att  systemet är kutym i andra städer. Så är det inte. I Esbo har man en svensk nämnd och i Vanda ett svenskt resultatområde, säger Marcus Rantala, (SFP) medlem i stadsstyrelsen.

Enligt Rantala rimmar förslaget  illa med stadens fullmäktigestrategi om att Helsingfors ska vara föregångare nationellt när det gäller tvåspråkighet.

– Den kan man stryka om förslaget blir verklighet. Förslaget visar att man inte förstår sig på vad som behövs för att upprätthålla tvåspråkigheten. Utbildningen är en av de mest grundläggande frågorna när det gäller att upprätthålla en levande svensk skolmiljö.

Helsingfors har idag en utbildningsnämnd med en svensk och en finsk sektion. Den svenska utbildningen leds av en egen linjedirektör.

Rantala påpekar att en sektor där man på många sätt misslyckats med att upprätthålla svenska är social- och hälsovården där den svenska enheten slogs samman med den finska.

Nedmontering av svenskan

Kristina Wikberg, Kommunförbundets direktör för svenska och internationella ärenden säger att förslaget känns som en nedmontering av det svenska i Helsingfors.

– Går förslaget igenom är svenskan inte längre jämställd med finskan i huvudstaden. Det verkar onekligen som om svenskan inte respekteras på samma sätt som finskan.

Wikberg påpekar att Helsingfors är den stad i Finland som har flest antal svenskspråkiga invånare: närmare 37 000 Helsingforsare har svenska som modersmål.

Kommunförbundet har undersökt hur den svenska skolan bäst kan tryggas på orter där finskan är majoritetsspråk. Rapporten gjordes i samarbete med Svenska social- och Kommunalhögskolans forskare Cecilia Böhme, Henrik Hägglund och Stefan Sjöblom (2014).

– Rapportens enhälliga konklusion är att det svenska utbildningsväsendet behöver en egen svensk administration med en egen svenska beredning, säger Wikberg.

Lagstiftningen ger kommunerna relativt fria händer att organisera sin utbildningsförvaltning som de själva vill.

I kommunallagen 16 § 2 mom. (365/1995) heter det att ”I en tvåspråkig kommun skall för undervisningsförvaltningen tillsättas ett organ för vardera språkgruppen eller ett gemensamt organ med särskilda sektioner för vardera språkgruppen. Ledamöterna i organen eller sektionerna skall väljas bland personer som hör till respektive språkgrupp.”

– Problemet är att skrivningen i kommunallagen endast gäller förtroendeorganen, inte administrationen, påpekar Wikberg.

Rapporten Bildningsförvaltningen och skolan,  Rekommendationer för en fungerande svensk bildningsförvaltning kan laddas ner här.

De flesta tvåspråkiga kommuner har dock en lång tradition av språklig autonomi i utbildningsfrågor.

– Den svenska administrationen bereder i allmänhet de svenska ärendena och den finska administrationen bereder de finska ärendena.

Nu börjar den politiska processen och debatten. Rantala är ändå hoppfull.

– Jag har talat med de flesta andra partierna och hoppas och tror att beslutsfattarna har stor förståelse för det frågan.

I bilagan som offentliggjordes torsdag eftermiddag heter det:

”Varje servicehelhet ska ha en svenskspråkig ledande tjänsteman och en av dem ska höra till sektorns ledningsgrupp och där representera hela den svenska verksamheten.”

– Lite har man kommit emot men det här är inte tillräckligt. Vi eftersträvar en egen svenskspråkig servicehelhet, säger Rantala.

Förslaget kan läsas här.

Bordläggning i måndags

Helsingfors stadsstyrelses ledarskapssektion bordlade förslaget till den nya organisationsmodellen med fyra sektorer och tillhörande servicehelheter i måndags.

Från ledarskapssektionen går förslaget vidare till stadsstyrelsen och därefter stadsfullmäktige som enligt planen ska behandla ärendet den 22 juni.

 Fyra sektorer

  • När Helsingfors går inför borgmästarmodellen ändras också stadens alla ämbetsverk. Enligt förslaget ska det finnas högst fyra sektorer som varje biträdande borgmästare ansvarar för.
  • De fyra sektorerna föreslås vara utbildning och fostran, stadsmiljö, kultur och fritid samt social- och hälsovårdssektorn.
  • Varje sektor ska ha en nämnd med 13 medlemmar. För nämnden för fostran och utbildning föreslås skilda sektioner, en svensk och en finsk. Nämnden för stadsmiljö föreslås få en tillståndssektion.
  • En direktion för Arbis  och en assisterande sektion föreslås verka under kultur- och fritidsnämnden. Social- och hälsovårdsnämnden skulle ha bara en sektion.

Läs också: Kommentarer: ”Helsingfors har ett stort ansvar – många tar modell”