Ordkonsten stärker språket med sagor
Ordkonst inspirerar barn att läsa och ta del av berättelser. När barnen lär sig berättelser får de samtidigt ett gott språk. Svenska kulturfondens Hallå!-program stärker svenskan i Vanda med hjälp av rim, ramsor och cirkus.
Blåa tygstycken täcker barnens ansikten. De föreställer troll som sitter och lurar under bron. De formar en ring runt ordkonstlärare Lotta Sanhaie som reciterar dagens ramsa. Det blir en variation av de tre bockarna Bruse. Fast bockarna har bytts ut mot en tiger, en mus och en pingvin.
– Vi kör den en gång till så att ni säkert kan, säger Lotta.
“Det var en gång ett litet troll som bodde i en strut. Och varje gång han knacka på så ropa han ”TITTUT!”“
Vid reprisen hakar barnen på som om de hört ramsan tio gånger förr.
Lotta Sanhaie har varit ordkonstlärare sedan 2012. Efter Håkansböle daghem ska hon iväg till en grupp pensionärer.
Med småbarn använder Lotta ofta rim och ramsor, eftersom de fastnar bra i minnet.
– Det är viktigt att upprepa varje ramsa minst två gånger, det gillar barn. De kan ju inte läsa. Man måste ta varje ramsa minst två gånger. Jag kombinerar ramsorna med rörelser och koreografier.
Hon drar samma session för tre grupper av dagisbarn på en förmiddag.
– Jag fick i uppdrag att göra en introduktion till ordkonst. När det gäller småbarn är det
allra viktigaste att barnen njuter och har roligt. De ska inte ens i misstag uppleva att det är tråkigt att läsa en bok eller leka kreativt.
– När man ska vara kreativ är det viktigaste att man är på gott humör och lugn. Jag försöker skapa en mysig stämning med mycket humor.
I ordkonsten följer man en dramaturgisk kurva. Först introduceras karaktärerna, i detta fall mjukisdjuren, som ska utgöra en röd tråd i berättelsen. Berättelsen ska vara bekant och därför lämpar sig ”De tre bockarna Bruse” ypperligt.
– Barnen ska få en gemensam referensram. Då slipper de sätta energi på att lära sig berättelsen. Alla vet att tigern, pingvinen och musen är de tre bockarna Bruse och alla vet att trollet ska komma. Trollet får inte heller vara för kusligt…
Sessionen avslutas med repetition då barnen får färglägga berättelsen på papper.
– Jag gav instruktioner till personalen att fortsätta leka berättelsen. När man har den gemensamma stommen är det bara att fortsätta utveckla storyn.
Vädjar till barnens skapariver
Det roligaste är att se hur barnen sveps med i berättelsen och själva tar över, säger Lotta.
– Min viktigaste uppgift är att vädja till deras inre motivation. Att se hur jag får dem att tänka kreativt och hitta på en huvudperson som vill någonting.
Sagotering är en central metod inom ordkonsten. Sagotering innebär att småbarn som inte kan skriva berättar sin berättelse muntligt och läraren skriver ner den. Efteråt läses den upp så att eleven får göra ändringar.
– Jag försöker vara intressant för barnen, säger Lotta. Jag jobbar med 200 procents energi. Det är min metod för att vädja till deras skapariver. Jag vill själv vara en entusiastisk rollmodell och en vuxen som visar med hela min kropp och själ att jag älskar att berätta.
– Jag hoppas att min iver smittar av sig.
Lotta får ofta feedbacken av lärare att till och med de barn som inte brukar vilja skriva har börjat skriva.
– Det är den bästa feedbacken man kan få, säger hon stolt.
Få tillfällen att tala svenska i Vanda
Kulturfondens tanke har varit att främja goda relationer mellan den finska och svenska språkgruppen och att uppmuntra till att våga prata svenska, fastän man inte kan språket så bra, berättar Riikka Herva vid Vanda stads kulturtjänster som planerat projektet.
De flesta barnen på Håkansböle daghem är tvåspråkiga, bara några få är enspråkigt svenska. Det är vanligt att svenskan drunknar i Vanda.
– Som svenskspråkig minoritet behövs det mycket extra stöd, för finskan är väldigt stark, säger barnträdgårdslärare Lillemor Lindqvist som jobbar på Håkansböle daghem.
2,6 procent har svenska som modersmål i Vanda.
– De har väldigt få tillfällen där de kan använda sitt språk i vardagen. Om människor i allmänhet vågade tala språket mera skulle det ha en positiv effekt för dem som vill sköta sina ärenden på svenska, säger Herva.
RimCirkus
- RimCirkus främjar ett innovativt sätt att lära sig svenska och finska med hjälp av cirkus-, drama- och ordkonstpedagogik.
- Målsättningen är att undersöka vilken inverkan ett långvarigt och regelbundet konstbaserat arbetssätt har på elevernas språkinlärning och motivation för att lära sig språk.
- Projektet omfattar fyra daghem i Vanda, av vilka två är svenskspråkiga, Håkansböle och Trollebo daghem, och två finskspråkiga, Kannuskujan päiväkoti och Rautkallion päiväkoti.
- I daghemmen riktar sig RimCirkus-projektet till barn i åldern 3–6 år.
- Projektet har beviljats 120 000 euro i stöd från Svenska kulturfonden för åren 2018-2021.
Följ med RimCirkus på deras blogg.
Läs mera om Sydkustens ordkonstskola.
Hallå!
- Svenska Kulturfondens Hallå!-program beviljade sex miljoner euro till 285 olika projekt.
- Projekten främjar språkkunskaperna i svenska och finska, ökar samförståndet mellan språkgrupperna och betonar språkkunskaper som en framgångsfaktor i ett flerspråkigt Finland.
- De utvalda projekten får finansiering under tre års tid, 2018-2021.
