Nya regeringen förlänger läroplikten – kritiken lät inte vänta på sig
Läroplikten ska förlängas så att den omfattar andra stadiets utbildning. Det har regeringsförhandlarna kommit överens om natten mellan onsdag och torsdag.
SDP har drivit frågan om förlängd läroplikt i regeringsförhandlingarna med motiveringen att en sådan skulle underlätta ungdomarnas möjligheter till jobb och fortsatta studier. Centern uppgav i sina svar på Antti Rinnes frågor att partiet vill förlänga läroplikten till 18 års ålder.
De gröna och Vänsterförbundet har talat för avgiftsfrihet på andra stadiet. SFP har föreslagit åtgärder för att förebygga utslagning bland unga och underlätta steget in i arbetslivet, bland annat ungdomsverkstäder och läroavtal.
Nu har partierna kommit överens om att läroplikten ska förlängas. Några detaljer, till exempel om när förändringen träder i kraft, ger regeringssonderaren Rinne inte förrän regeringsprogrammet är klart.
Enligt Kommunförbundets beräkningar skulle förlängningen kosta 183 miljoner euro.
En stor del av kostnaderna är finansieringen av gratis läromedel, böcker och annan utrustning, som konsekvent bör göras avgiftsfria för alla elever.
Oppivelvollisuus kiistana Säätytalolla. Arvostettu professori Jouni Välijärvi kutsui pidentämistä ”perinteiseksi hallinnolliseksi näennäisratkaisuksi”. Tehokkaampaa lisätä tukea ja vahvistaa päiväkoteja ja peruskoulua. Perusta kuntoon! Rahat opetukseen, ei ilmaisiin kirjoihin.
— Sanni Grahn-Laasonen (@sannigrahn) 30 maj 2019
Undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml) reagerade på beskedet genom att citera professor Jouni Välijärvi som kallat lösningen för en ”traditionell förvaltningsmässig skenlösning”. Effektivare vore att stärka stödet tll daghem och grundskola, skriver ministern på Twitter.
Bara en teknisk lösning
Enligt Terhi Päivärinta, direktör vid enheten för undervisning och kultur vid Kommunförbundet, är en reform som förlänger läroplikten enbart en teknisk lösning som inte hjälper dem som är mest i behov av hjälp. Kommunförbundet vill istället att resurserna satsas på att förbättra grundskolan.
Ute i kommunerna finns det tillräckligt med studieplatser på andra stadiet, och därmed finns det också en beredskap på en förlängning av läroplikten. Det är alltså inte där som skon klämmer. Problemet är de ungdomar som avbryter sina studier. Det är på dem som resurser borde satsas, säger Päivärinta.
— En förlängning av läroplikten så att den omfattar andra stadiet skulle vara en dyr lösning, men den innebär inte mera resurser till dem som behöver hjälp.
Päivärintas poäng är att de allra flesta får en utbildning på andra stadiet. En förlängd läroplikt gagnar inte dem, men inte heller dem som kommer till andra stadiet utan att kunna läsa och räkna tillräckligt bra.
Kritik och förståelse på Twitter
Nicke Wulff, SFP-politiker i Åbo och rektor för Cygnaeus skola, sällar sig till Twitter till dem som är kritiska till förslaget.
Pia Sundell, verksamhetsledare vid Barnavårdsföreningen i Finland understöder en förlängning.
Jag är av annan åsikt. Utbildning minskar utslagning och ojämlikhet.
— Pia Sundell (@PiaLisaSundell) 31 maj 2019
Johanna Vendelin, kampanjchef för Liberalpartiet, och samlingspartisten Mia Laiho är också kritiska.
Vendelin menar att det är läromedelsförläggarna som vinner på förslaget. Laiho tror inte att 180 miljoner euro kommer att räcka för att täcka kostnaderna.
#oppivelvollisuus pidentäminen huono ratkaisu. Ei ketään pakolla saa koulutettua. Nyt myös ilmaiset oppimateriaalit kaikille = rahat valuu kustantajien taskuun. Nyt ei sitten enää ole varaa koulutusta oikeasti kehittäviin toimiin? https://t.co/w8P4vpzAD3
— Johanna Vendelin (@JohannaVendelin) 31 maj 2019
Ei tule riittämään edes 180 miljoonaa! Miksi ei resursseja ohjata tukea tarvitsevien nuorten tarpeisiin ja ryhmäkokojen pienentämiseen? Ei ne ongelmat pakolla poistu. #oppivelvollisuus #koulutus #toinenaste #hallitusneuvottelut #vaalilupaukset @oajry https://t.co/2MkLDNZg3C
— Mia Laiho (@MiaLaiho) 30 maj 2019
