Misstrodda lärare, utbrända elever och betungande reformer – två lärare och en politiker i Torgpodden
Lärare försöker undvika klagomål och ha ”ryggen fri”. Det här stressar också skoleleverna.
– De två senaste veckorna har det varit mycket diskussion om hur man ska orka med allt.
Det säger Markus Nylund, lärare i historia och samhällslära på Norsen i Helsingfors, i det senaste avsnittet av Torgpodden.
Det är inte bara periodbytet – som också annars medför en tyngre arbetsbörda – som går sig påmint.
Nylund säger att när han auskulterade för 10 år sedan var kravet att han skulle bli en bra lärare. Men när han började jobba visade sig arbetsbilden vara bredare en så.
– Jag ska ta hand om sociala problem, familjerelationer, elever som mår dåligt av olika orsaker. Och jag vill inte slå ut med händerna och säga att någon måste ta ta i det. Jag är ändå den som ser eleverna varje dag.
Stressade, ibland till och med utbrända elever, kan devis förklaras med att deras skoluppgifter blivit fler, säger Nylund. Det i sin tur beror på att han och hans kollegor måste genomföra läroplanen så att de har ”ryggen fri”, så att föräldrar och myndigheter inte ska kunna kritisera lärarna för att inte bedöma eleverna mångsidigt.
– Tidigare litade man på att lärarna gav ett rättvist vitsord.
Malin Höglund-Snellman, biträdande rektor vid Oxhamns skola i Jakobstad, säger att lärarnas arbetsbild präglas av en viss otydlighet. De förväntas hinna med mycket mer än undervisning, men exakt vad är oklart. Också rektorsrollen är splittrad.
– Skolan har varit på tapeten men nu krävs en samsyn i hur resurserna ska fördelas. Coronapengar är välkomna, men då de kommer mitt i en hösttermin finns det inte många lediga lärare att anställa och läsåret kan inte planeras om. Det krävs en stabil grundfinansiering och inte så många projekt.
Mikko Ollikainen, riksdagsledamot för SFP och medlem i riksdagens kulturutskott, säger att signalerna från lärarkåren är bekanta. De hördes redan för 10 år sedan, men då främst från småbarnspedagogiken. Nu kommer varningssignalerna från hela fältet.
De betungande reformerna har delvis att göra med att beslutsfattare försökt reagera på sjunkande Pisa-resultat. Men om reformerna görs på bekostnad av tid för undervisning så måste man tänka om, säger Ollikainen.
