Kulturen flyttar in i läroplanen

Dans, matkultur, musik, teater, författarbesök och tidsresor… När höstterminen
startar har konst och kultur en given plats på läroplanen i skolorna i Österbotten.

Parallellt med det stora, omfattande läroplansarbetet som pågår i hela landet har de österbottniska kommunerna gått in för att också göra upp separata kulturläroplaner för den grundläggande utbildningen, det vill säga för årskurserna 1–9.

En orsak till att kulturläroplanerna har blivit så populära i just Österbotten är barnkulturnätverket Bark, som inspirerat och hjälpt kommunerna att komma i gång med läroplansarbetet. Som bäst pågår kulturläroplansarbete i 13 kommuner.

– En bra kulturläroplan är konkret och tydlig. Den får absolut inte vara för lång. Det räcker med några sidor text, säger Annina Ylikoski, koordinator på Bark och anställd av Österbottens förbund.

Bark har arrangerat tidsresor och andra konst- och kulturupplevelser i de österbottniska skolorna och daghemmen under många år. Tack vare skolsamarbetet vet Annina Ylikoski att intresset för och satsningarna på kultur och konst varierar kraftigt mellan skolorna.

– Idén med kulturläroplanen är att ge alla elever kulturella upplevelser oberoende av skola eller uppväxtmiljö. Det finns elever som går ut nian och aldrig har upplevt en konsert eller sett en teaterföreställning. Det vill vi rätta till. Utbudet av kulturupplevelser får inte bero på vilken skola eleven går i eller vad hans eller hennes lärare är intresserade av, säger Annina Ylikoski.

Att övertyga kommunerna om nyttan av ett läroplansarbete till utöver arbetet med den egentliga läroplanen, gick egentligen lättare än vad Annina Ylikoski hade väntat sig.

Vörå är en av kommunerna som beslöt sig för en läroplansrunda till.

– Vi är lika plantrötta som alla andra skolor, säger Elisabeth Karp, högstadierektor i Tegengrensskolan i Vörå. Men när vi fick höra att kulturläroplanen går hand i hand med den nya läroplanen beslöt vi oss för att vara med i alla fall. För oss som jobbar i skolan är utvecklingsarbetet en del av vårt uppdrag.

Karp är medlem i den arbetsgrupp som planerar kulturläroplanerna i Vörå kommun. Arbetsgruppen består av representanter för skol-, kultur- och fritidssektorn, biblioteket och elevkåren.

Målet för kulturläroplansarbetet i Vörå är att skapa en klar struktur över hur kulturinnehållet ska se ut i de olika årskurserna.

– Vi uppfinner absolut inte hjulet på nytt. Tvärtom breddar vi och utvecklar det vi redan har och är bra på, säger Karp.

Tegengrensskolans kulturläroplan kommer att utöver de ”vanliga” kulturämnena teater, litteratur, musik och tidsresor innehålla undervisning i andra kulturer än den finländska.

– Eftersom våra elever har olika kulturell och etnisk bakgrund, är det naturligt att ta upp hur man firar till exempel högtider i andra länder, säger Elisabeth Karp.
Kulturläroplanen i Vörå kommer inte att bli speciellt omfattande.

– Det viktiga är att skriva ner vad vi ska göra i de olika årskurserna och vem vi samarbetar med. Ansvarsfrågan, det vill säga vem som har ansvaret för att de olika delarna i planen förverkligas, är förstås jätteviktig, säger Nanna Wikar, lärare i historia samhällskunskap och medlem i arbetsgruppen.

Kulturläroplanen i Tegengrenskolan kommer också att innehålla ett samarbete med det regionala danscentret i Österbotten.

– Idén att ta in dans i kulturläroplanen kommer från Bark. Utan samarbetet med barnkulturnätverket hade vi nog inte kommit på det här med dans, medger Elisabeth Karp.

Hon får medhåll av arbetsgruppens elevrepresentant Amanda Södergård i årskurs 9.

– Dans passar definitivt in i en kulturläroplan, instämmer hon.

Arbetet har fött nya idéer på andra samarbetsformen mellan skolan och organisationer utanför skolvärlden.

– Det är egentligen ganska sällan vi samarbetar med aktörer utanför skolan. Tack vare arbetet med kulturläroplanen har vi fått flera idéer om hur vi ska utveckla detta samarbete, säger Nanna Wikar och Elisabeth Karp.

Vörå kommer att ha sin kulturläroplan klar i april.

– Att skriva själva planen är en bisak, processen är det viktiga, säger medlemmarna i arbetsgruppen samstämt.

Annina Ylikoski är medveten om att ordet kulturläroplan låter högtravande och till och med lite svårt.

– Många gör felet att tänka för stort och ambitiöst. Jag brukar börja med att fråga: Vad har ni redan nu? En kulturläroplan behöver inte vara lång, några sidor räcker.

– Sätt inte ribban för högt, tipsar Elisabeth Karp. Målet behöver inte vara att ta hela skolan till operan. Ett mål kan vara att eleverna under högstadietiden besöker en professionell teater.

– Ordet plan börjar bli ett fult ord i skolsammanhang, konstaterar Nanna Wikar. Vi är lite trötta på ordet just nu. Därför kan vi hellre tala om att ha en vision.

I Pedersöre kommun ska kulturläroplanen vara klar i maj. Kulturchefen Ulrika Stenmark är medlem i arbetsgruppen som jobbar med att ta fram planen i kommunen.

– Olika skolor utnyttjar den lokala kulturen på olika sätt. Vissa skolor är aktivare än andra. Grundidén är att utforma en plan som är lika för alla elever i kommunen. Mängden kultur i skolan ska vara oberoende av skola. En kulturläroplan jämnar så att säga ut spelplanen.

Marina Lillqvist, lärare i Purmo skola, är medlem i arbetsgruppen i Pedersöre. Hon konstaterar att förslaget att göra upp en kulturläroplan har fått ett bra mottagande i Pedersöre. Att jobba parallellt med en ny läroplan och en separat kulturläroplanen har gått över förväntan.

– Den nya läroplanen uppmuntrar skolan att ta i bruk nya arbetssätt och nya lärmiljöer utanför klassrummet. Kulturläroplanen blir ett arbetsredskap som stöder nytänkandet.

Kulturläroplanen i Pedersöre blir en bilaga till den egenliga läroplanen och den kommer att gälla i samtliga skolor i kommunen.

– I vår plan kommer vi att betona den kultur som finns i den egna kommunen. En målsättning är att eleverna ska känna till de museer som finns i Pedersöre. Vi kommer också att bjuda in konstnärer, författare och hantverkare verksamma i vår kommun.

Kulturchefen Ulrika Stenmark konstaterar att det är viktigt att skolan ger eleverna förebilder också från kulturens område – inte bara från idrottsvärlden.

– Genom att bjuda in till exempel en lokal illustratör, en fotograf eller en arkitekt lär vi eleverna att det går att jobba också i kreativa yrken, påpekar Stenmark.

Ulrika Stenmark hoppas att kulturläroplanen ska vidga cirklarna.

– Kulturfostran startar i de lägre årskurserna med det som är nära och konkret. I de högre årskurserna kan man sedan ta upp mera komplicerade saker, säger hon.

Varför behöver skolorna separata kulturläroplaner, räcker det inte med den vanliga läroplanen?

– Kultur utvecklar barns förmåga att läsa av sin vardag och se skeenden i ett bredare perspektiv, svarar Ulrika Stenmark.

– Kultur är ett sätt att tänka. Kultur är känslan för hembyn och dess historia, säger Marina Lillqvist och påpekar att dagens elever har stor kunskap om det som händer ute i världen, inte minst inom kulturen och konsten.

– Men känslan för hembyn hittar man inte på nätet. Den ska skolan förmedla, säger hon.

Kulturläroplanen

• Är frivillig och kan vara en bilaga till den nya läroplanen som träder i kraft hösten 2016.
• Är en garanti för att alla elever i en skola eller kommun får bekanta sig med konst  och kultur på jämlika villkor.
• Utvecklar elevens kulturkompetens och förståelse för kultur och konst.
• Introducerar eleven i ortens egen lokalkultur Kulturundervisningen innehåller föreställningar, förevisningar, utställningar, evenemang, konserter eller verkstäder i klassen, utanför skolan eller på internet.
• 2013 hade bara 31 kommuner en gällande kulturläroplan, de flesta i finskspråkiga kommuner. I höst kommer uppskattningsvis 60 kommuner att ha kulturläroplaner.

Källa: kulttuurikasvatussuunnitelma.fi