Kommuninvånarna nöjda med skolan – starkt stöd för utbildningen på alla nivåer
Kommuninvånarna är nöjda med den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen. Mest nöjda är invånarna med den grundläggande utbildningen i de lägre årskurserna, där samarbetet mellan hem och skola är god, visar Kommunförbundets invånarundersökning.
Under 2000-talet har invånarna varit allt mer tillfreds med både den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen. Nöjdheten har kontinuerligt ökat sedan början av 2000-talet.
Det positiva är att det är i synnerhet de som använt utbildningstjänsterna som är nöjda. Till denna grupp räknas familjer som använt tjänsterna det senaste året.
– Kommuninvånarna ger kommunens sätt att ordna och sköta undervisningen och utbildningen sitt starka stöd, säger Mari Sjöström, specialsakkunnig i grundläggande utbildning vid Kommunförbundet.
Trots att en del av kommunerna under 2000-talet ändrat på skolstrukturen så har de lyckats bevara servicetillfredsställelsen på en hög nivå.
– Det är särskilt storanvändarna av tjänster, personer i åldern 40–49 med familj, som är nöjda med den grundläggande utbildningen. Nöjdast med gymnasieutbildningen är personer i åldern 18–29 med färska erfarenheter av tjänsten, säger forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom.
Kvinnor är en aning mer nöjda än män både med den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen. Likaså är de som har svenska som modersmål en aning mer tillfreds än de finskspråkiga med kommunens sätt att sköta servicen.
För den grundläggande utbildningens del finns det inga skillnader mellan dem som bor i kommunens centrum och dem som bor i randområden eller i glesbygder. Däremot var glesbygdsområdenas invånare inte lika nöjda som de andra med gymnasieutbildningen.
Tillgången till grundläggande utbildning på god nivå
Av invånarundersökningen framgår att tillgången till den grundläggande utbildningen och tillgängligheten fortfarande anses vara god i olika stora och olika typers kommuner i hela Finland.
– Varken kommunspecifika ändringar i antalet elever eller ändringar i skolstrukturen tycks påverka servicetillfredsställelsen i någon större grad, säger Mari Sjöström.
Inom gymnasieutbildningen är skolstrukturen fortfarande tät, vilket märks i att invånarna i alla kommuner oberoende av storleksklass är nöjda med både tillgång och tillgänglighet.
– Resultaten för gymnasieutbildningens del motsvarar andra undersökningar och utredningar. Vi vet att 99 procent av landets 15-åringar bor inom 30 km från närmaste gymnasium, säger Kyösti Värri, specialsakkunnig i gymnasieutbildning vid Kommunförbundet.
I motsats till den grundläggande utbildningen ordnas inte gymnasieutbildning i alla kommuner. Cirka tre fjärdedelar av kommunerna på fastlandet ordnar gymnasieutbildning, de flesta själva och en del tillsammans med andra i samkommuner. I de kommuner som inte har ett eget gymnasium är invånarna lite mindre nöjda med gymnasieutbildningen än genomsnittet.
Så gjordes undersökningen
- Uppgifterna framgår av Kommunförbundets Invånarundersökning 2020.
- Undersökningen gjordes förra våren
- Över 10 000 finländare har deltagit i undersökningen.
- Enkätundersökningen är en del av Kommunförbundets forskningsprogram Förändringarnas KommunFinland 2025.
- Sammanlagt 43 kommuner runt om i landet medverkade.
- Läs mera om Förändringarnas KommunFinland 2025 här.
