I Purmo finns framtidens skola

Ljus och rymd. Inglasade terrasser  och utomhusverkstäder. Runda fönster och organiska former. En Koja, ett Hjärta och en Glänta. Nybyggda Purmo skola i Pedersöre bildar en enda stor lärmiljö där fyrkantiga rum är förbjudna.

Rektor Glenn Sundstedt tar emot intill det runda dörrfönstret vid huvudingången

– Välkomna, hälsar han glatt

Skolbyggnaden togs i bruk i november i fjol. För elever och lärare som arbetat i baracker i nästan två och ett halvt år var inflyttningen till den nya skolan en glädjefest

– Som ett kalvsläpp om våren gånger tre! Det kändes verkligen som att komma till paradiset, minns Sundstedt

Att Purmo skulle få en helt ny skola, kom som en glad överraskning. Inomhusluften i den gamla skolbyggnaden från 1975 var dålig på grund av mögel och personalen var inställd på renovering

– Men i stället fick vi omsätta våra idéer på ett nybygge och dessutom tillsammans med en arkitekt!

Den nya skolbyggnaden är ett resultat av ett fruktbart samarbete mellan lärarkollegiet, kommunen och arkitekten Anders Höglund.

– Dialogen och förtroendet mellan parterna är jätteviktig. Om dialog inte fungerar riskerar resultatet bli en fyrkantig låda, säger Anders Höglund

Ingen av parterna ville att den nya skolan skulle bli traditionellt fyrkantig. Anders Höglund citerar en av sina husgudar, den finländska hjärnforskaren Matti Bergström som bland annat har sagt att fyrkantiga rum ger fyrkantiga tankar

– Fyrkantiga byggnader får barn att fly, menar Bergström. ”De springer till ruinerna, där blommor växer i sprickorna och där konstnärerna och filosoferna håller till”. Om vi vill utveckla kreativiteten hos eleverna ska vi satsa på lärmiljöer som stöder kreativitet, understryker Höglund

Sagt och gjort. I stället för raka linjer och rektangulära salar, ritade Höglund en skola med organiska former. Fasaderna följer det omgivande landskapets topografi, ljusinsläppet i byggnaden är maximalt, materialet och färgerna naturliga, klassrummen och specialrummen lätta att förena och omforma enligt behov

– Jag gick in för en vågad lösning. Visst oroade jag mig för att skolpersonalen skulle säga nej till mina skisser, erkänner han. Men det gjorde de inte!

De flesta nya skolor som byggs går i dag in för helt öppna lärmiljöer, klassrum utan skiljeväggar och dörrar. Lärarna i Purmo skola ville dock ha en annan lösning: halvöppna lärmiljöer. Arkitektens lösning blev klassrum med glasväggar och effektiv ljudisolering i kombination med många gemensamma lärmiljöer.

Anders Höglunds gissning är att de helt öppna lärmiljöerna kommer att försvinna om några år

– Jag tror att vi kommer att kritisera de öppna lärmiljöerna i samma termer som vi idag kritiserar kontorslandskapen, förutspår han

Samtliga klassrum i Purmo skola har inglasade terrasser försedda med en rostfri arbetsbänk och vatten och avlopp. På terrasserna kan eleverna arbeta året om med naturmaterial så som lera, trä och snö utan att smutsa ner i själva klassrummet

– På julen pyntade vi terrasserna med juldekorationer, till påsken lyfte vi in och dekorerade med påskris, berättar Glenn Sundstedt. Under våren kommer vi att använda terrasserna till odling

Terrasserna och utomhusverkstäderna stödjer den nya läroplanen och utomhuspedagogiken.

– Idén med utomhuspedagogiken är att eleven har lättare att lära sig om han eller hon arbetar med hela kroppen, förklarar Höglund

Han har arbetat med det utomhuspedagog bland annat i Jakobstad, där han planerat Lagmans skolgård

Genom hela skolbyggnaden går ett 70 meter långt organiskt Bystråk. Bystråket förenar skolans olika delar och funktioner; paviljongerna, biblioteket, matsalen och specialsalarna. I taket ligger ventilationsrören fullt synliga

– Avsikten var att göra också korridoren till en lärmiljö. Här kan eleverna få en större förståelse för till exempel ventilations- och byggnadsteknik, säger Sundstedt

Mitt på stråket finns lärmiljön Kojan, en ”blackbox” med en teaterscen och möjlighet att se på film. Uppe på kojtaket med utsikt över matsal och skolgård har arkitekten placerat personalens pausrum

– I rekommendationerna heter det att personalens pausrum ska vara ljudisolerat, avsides och privat. Jag gjorde tvärtom, placerade det ”mitt i smeten”, ler Anders Höglund och påpekar att han utgått från sig själv: Var dricker jag helst mitt eget kaffe? På ett café bland andra människor eller ensam?

– Pausrummet fungerar utmärkt, intygar å sin sida Glenn Sundstedt. Här finns inga väggar och vi har full koll på det som sker i huset och på skolgården

Skolbyggnaden har två paviljonger, en för årskurserna 3-6 och en för förskolan och årskurserna 1-2. I anslutning till paviljongerna finns lärmiljöerna Hjärtat och Gläntan. I Hjärtat kan eleverna arbeta på sköna sittsäckar eller på en balkong uppe på Hjärtat

Lärmiljön Gläntan igen påminner om en skogsglänta och kan förvandlas till en igloo, en stenåldersby eller varför inte en lejonhåla. Både Hjärtat och Gläntan har ljudanläggningar och justerbart ljus

Purmo skola är planerad för 120 elever i årsklasserna 1-6 plus 20 elever i förskola och eftis

Skolan har grupprum, specialsalar för musik, textilslöjd, träslöjd och gymnastik och idrott. Våningsytan är 2 415 kvadratmeter. Byggkostnad: 5,8 miljoner euro

Purmo bibliotek är inrymt i samma fastighet som skolan. Samarbetet mellan skolan och biblioteket har pågått i många år och skolklasserna besöker biblioteket varje vecka