Distansundervisningen kan inte skötas via nätet enbart - hårt tryck på lärare och föräldrar
Kommunerna bestämmer hur omställningen påverkar läsåret, om alls, säger Minna Lindberg.
Beredskapen för att övergå till distansundervisning är ganska bra i många skolor, tror Kommunförbundets sakkunniga Minna Lindberg.
– Men för många kommuner, skolor och lärare är det en ny situation.
Lindberg påpekar att tekniken är avgörande för att distansundervisningen ska fungera, till exempel hurdan nätanslutning som finns i enskilda elevers hem. Därför är det viktigt att inte hänga all undervisning på tekniken.
– Ett råd är att istället för att sända undervisningen direkt via strömningstjänster så kan det vara vettigt att läraren bandar in uppgifter och sänder till eleverna som sedan jobbar själva med dem. Kapaciteten räcker kanske inte till om hela landet jobbar distans och får distansundervisning. Det är bra att variera undervisningen.
Enligt stadsrådets riktlinjer ska lärarna handleda eleverna och kunna ha direkt kontakt med dem. Men Lindberg understryker att övergången till distansundervisning kommer att ta tid.
– Man går inte över till virtuell undervisning så där bara. Alla måste göra om sina planer och det tar tid att komma igång. Läget är oklart och vi måste ta en minut i taget, som en kollega påpekade.
Förlorade arbetsdagar kan ersättas
Frågan om vilka konsekvenser omställningen får för eleverna är ännu öppen. Lindberg säger att det är kommunerna som fattar beslut om skolornas läsårsplaner, även om undervisningen fortsätter på distans.
Lagen om grundläggande utbildning känner till att man ersätter förlorade arbetsdagar genom att lägga till högst sex dagar ifall undervisningen inte har kunna ordnas på de dagar som bestämts som arbetsdagar och målen i läroplanen inte annars kan nås.
Elever med specialbehov kommer sannolikt att behöva särskilt stöd av såväl vårdnadshavare som lärare, tror Lindberg.
– Det kommer att ställa krav på lärarna, som också själva måste få stöd från kollegiet.
Lindberg och hennes kollegor på Kommunförbundet får en strid ström frågor – bland annat om eftermiddagsverksamheten på skolorna, om småbarnspedagogiken, om hur utvecklingsprojekt och lagberedningar fortsätter. På tisdag eftermiddag väntade många av de frågorna fortfarande på svar, i väntan på att regeringen skulle informera om beredskapslagens innehåll och Utbildningsstyrelsens riktlinjer.
– Min uppfattning är ändå att bildningsdirektörerna i kommunerna redan kommit en bra bit på vägen i planeringen, så på det sätter verkar läget rätt bra.
