Det är kul och lärorikt, säger Socklotbördiga gymnasisten Wilma Wiik - Bra start för den nya ridlinjen i Kristinestad
Wilma Wiik från Socklot, Nykarleby är en av de första svenskspråkiga studerandena på ridlinjen i Kristinestad. Hon beskriver det finska språkbadet vid ridstallet i Mörtmark som en nyttig erfarenhet. Foto: Joakim Snickars
I höstas kördes den nya ridlinjen i gång i Kristinestads gymnasievärld. Intresset har varit stort och det geografiska rekryteringsområdet vidsträckt.
Framför allt mindre gymnasier gör klokt i att försöka vara mera speciella och utstickande i en tid då många mindre orter präglas av negativ befolkningsutveckling och konkurrensen om studerandena hårdnar.
Gymnasierna i Kristinestad har länge kunnat locka med olika specialinriktningar i sina utbildningar. Hösten 2024 blev ridlinjen det nyaste tillskottet i den sydösterbottniska småstadens utbildningsutbud.
– Initiativet till linjen togs ursprungligen av stallföretagaren Sanna Illi som driver Suupohjan Ratsutalli i Mörtmark i grannkommunen Bötom. Illi föreslog att det kunde startas ett ridsportsprogram i samarbete med de båda gymnasierna i staden, säger Peter Grannas, rektor för Kristinestads svenska gymnasium.
Efter att den kommunala upphandlingsprocessen med tre intresserade stallföretag, slutligen med Suupohjan Ratsutalli som vald entreprenör, och övrig byråkrati var avklarat gavs det grönt ljus för den nya linjen i juni 2024.
– Man beslöt inrätta fem studieplatser på den finska sidan och lika många på den svenska. Den egentliga ansökningsperioden var förbi för länge sedan. Men de erbjudna platserna gick snabbt åt inom två dagar, säger Grannas.
Rekryteringsområdet är hela Svenskfinland
Utöver den vanliga undervisningen kan gymnasisterna på ridlinjen ägna sig åt och specialisera sig på ridsport och hästskötsel vid Suupohjan Ratsutalli och erhålla studiepoäng för sina insatser.
Avståndet från Kristinestad ut till ridstallet är cirka 15 kilometer. Det arrangeras busstransporter till och från stallområdet.
– Eleverna har tillgång till både praktiska ridturer och teoretisk undervisning. På begäran har skolan ökat antalet ridturer per vecka från två till tre i våras. Stallbesöken sker i regel efter klockan tre på eftermiddagen.
– Det är möjligt för eleverna att ha med sig sina egna hästar till stallet. Det är ett alternativ som är vanligt, säger Grannas.
Grannas framhåller att ridlinjen har bidragit till att förbättra Kristinestadsgymnasiernas image. Den har också tillfört en helt ny energi i skolvärlden, nya ansikten och överlag mera mångfald i den lokala studiemiljöerna.
Inför höstterminen 2025 har antalet studieplatser på ridlinjen fördubblats till 20. För närvarande är nio svenskspråkiga platser och tio finskspråkiga platser upptagna.
I praktiken är den svenskspråkiga ridlinjen en angelägenhet för hela Svenskfinland.
– Vi får ansökningar från ett vidsträckt geografiskt område som sträcker sig från norra svenska Österbotten ner till Åboland och Nyland. Några Kristinestadsbördiga skolelever återfinns inte på linjen just nu.
– Vi har hittills haft den enda svenskspråkiga ridlinjen i Finland. Men i höst kommer en motsvarande utbildning att startas i Hangö, säger Grannas.
Valde Kristinestad som studieort framom Sverige
Gymnasieettan Wilma Wiik från Socklot, Nykarleby är en av de ungdomar som sökt sig till den svenskspråkiga ridlinjen i Kristinestad.
– En av mina studiekompisar kommer från min hemtrakt medan de två andra är från Jakobstad och Åbo, berättar hon.
– Jag trivs överlag fint här. Det är både kul och lärorikt. Jag bor cirka 600 meter från stallet i Mörtmark och vistas i stallmiljön varje dag, säger Wiik som har med sig sin egen häst.
Wilma Wiik, som tävlar i hästhoppning, hade först tänkt sig någon ridsportsutbildning i Sverige. Hon hade även fått en studieplats på en skola utanför Göteborg.
– Efter att jag fick nys om den nya linjen i Kristinestad valde jag dock att stanna i Österbotten. Närheten till familj och vänner är ett stort plus i sammanhanget, säger Wiik som siktar på en professionell karriär inom hästvärlden i framtiden.
– Eftersom det mesta går på finska ute vid stallet i Mörtmark har mina kunskaper i det finska språket utvecklats klart på sistone, tillägger hon.
Siktar på större elevunderlag framöver
Kristinestadstrakten har under en längre tid präglats av befolkningsminskning, mindre årskullar och låg nativitet. Tidvis har den demografiska motvinden påverkat underlaget i den lokala skolvärlden på ett oroväckande sätt.
Bottennoteringen inträffade inför läsåret 2022-2023 då Kristinestads svenska gymnasium tog emot endast två ansökningar.
I dagsläget har det svenska gymnasiet totalt 27 elever i tre årskurser. Peter Grannas är samtidigt optimistisk inför framtiden efter de senaste breddningarna. Han har en vision om att elevunderlaget optimalt kunde utökas till 20 elever per årskurs, alltså 60 elever sammanlagt.
Via det nationella programmet Finest Future är ett aktuellt mål att kunna rekrytera 8-10 utländska elever ifall dessa har tillräckliga språkliga färdigheter, exemplifierar Grannas.
Gymnasierna i Kristinestad har ett utvecklat samarbete och man har länge satsat på olika specialinriktiningar som extra lockbeten; till exempel en långvarig idrottslinje som inkluderar extra gymnastiktimmar och en musiklinje i samarbete med Lappfjärds folkhögskola.
– Den senaste speciallinjen erbjuder i sin tur möjligheter att avlägga Hanken-kurser i slutet av gymnasiet. På så vis kan linjens studerande automatiskt erhålla studieplatser på Hanken, säger Peter Grannas.
