Tvåspråkiga lösningar i skolan kan fungera – på lika villkor
Kan tvåspråkiga lösningar i skolan fungera? Paneldeltagarna på Kommunmarknaden är ense om att medvetna beslut och en klar strategi krävs för att det ska lyckas. – Gör man det bra finns det inget som säger att man inte kan öppna för tvåspråkigheten, men det måste ske på lika villkor, säger professor Fritjof Sahlström.
Behovet av samlokaliseringen av finska och svenska skolor ökar. De enspråkigt svenska minskar i de svenska skolorna, medan de tvåspråkiga ökar. Samtidigt finns det stora regionala skillnader – i Österbotten är tre av fyra enspråkigt svenska medan nästan hälften är tvåspråkiga i de nyländska skolorna.
– För att tvåspråkigheten ska fungera på riktigt måste man se till att miljön är tvåspråkig hela vägen, allt ska ske på lika villkor. Bara då kan man lyckas, säger Fritjof Sahlgren, professor vid fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid ÅA i Vasa.
I Vasa har man goda erfarenheter av tvåspråkighet inom utbildningen också administrativt sett i och med gymnasiecampuset Lykeion, som grundades när Vasa gymnasium och Vasa svenska aftonläroverk flyttade in i samma fastighet som Vaasan lyseo. Tomas Brännkärr, biträdande rektor och samarbetskoordinator för samlokaliserade Vasa Gymnasium konstaterar att mycket har hänt på fem år och är nöjd med en gemensam administration och planering.
– Det är viktigt att bibehålla en stark identitet. Många har sagt att ni har sålt er själ och att svenskan kommer att krympa. Men man måste samtidigt bejaka att det finns allt fler tvåspråkiga hem där man vill ha tvåspråkigheten starkt med i undervisningen och vill underbygga bägge kulturer, säger Brännkärr.
Målsättningen för Lykeion är att skapa språköverskridande läromiljöer.
– Att det finns svenskspråkiga som inte kan beställa en pizza på finska trots att de läst språket i nio år i skolan gör mig fundersam. Det är inte bara fel på undervisningen utan också attityder, säger Brännkärr.
Han framhäver att alla använder sitt modersmål på campuset.
– Annars fungerar det inte. Allt går på båda språken.
I Helsingfors var frågan om en tvåspråkig skola på Busholmen aktuell ännu i våras.
– Avsikten och attityderna gällande den tvåspråkiga skolan var helt rätt. Nu har vi fört den första diskussionsrundan och kan jobba vidare, säger Niclas Grönholm, linjedirektör för den svenska utbildningen i Helsingfors.
De svenskspråkigas andel i Helsingfors är ungefär 6 procent, medan 10 procent väljer svensk skola och dagis.
– Vi behöver lösningar som öppnar upp den svenska skolan och ger fler möjligheter för finskspråkiga. Den nuvarande lagstiftningen säkrar det svenska i skolan, vi ska inte vara rädda för att utveckla och öppna upp, säger Grönholm.
Enligt en Magmarapport från 2013 fungerar tvåspråkigheten bäst då förhållandet mellan båda språkgrupperna är ungefär jämnt.
– Lika villkor handlar väldigt mycket om andel. Ingendera språkgruppen ska hela tiden behöva bli påmind om att den utgör en minoritet, säger Sahlström.
– Den procentuella delen är viktig men helt avgörande är gott ledarskap, inflikar Grönholm.
