Finland har allt för länge försummat uppbyggandet av en modern stadspolitik och de skyldiga är städerna själva, säger Helsingfors borgmästare Jan Vapaavuori som den 5 oktober samlade de 21 största städerna i Finland till ett möte i Helsingfors för att fundera på städernas ställning i Finland nu och i framtiden.

– Urbanisering är en global trend. Städer är självständiga aktörer som har en allt större signifikans i att lösa stora, globala problem som rör sig kring hållbarhet. Det finns dessutom en stor del utmaningar och frågor som är kännspaka för specifikt städer, och det är bra att kunna nätverka kring gemensamme frågor, säger samlingspartisten Vapaavuori.

Därför har han kallat samman de 21  största städerna för att planera en ny form av samarbete. Gruppen som kallas C 21 möttes första gången den 5 oktober i Helsingfors.

Att gruppen består av just 21 städer beror på att det bara är de städer som har minst 50 000 invånare som kallats. Det betyder att Borgå är den sista staden som rymts med på listan, medan t.ex. Karleby som har just under 50 000 inte bjuds med.

– Någonstans måste man dra gränsen, och den blev vid 50 000, säger Vapaavuori.

Initiativet till C21 har väckt starka reaktioner. Tidningen Maaseudun Tulevaisuus betraktar t.ex. initiativet som ett hot mot landsbygdens möjligheter att överleva i framtiden.

Initiativet har också tolkats som kritik mot Kommunförbundets verksamhet. I Helsingin Sanomat 14.9 säger Vapaavuori om Kommunförbundet att ”om man representerar alla, kan det ibland gå så, att man inte representerar någon”.

För Kommuntorget vill Vapaavuori hellre tala om städernas egna ansvar.

– Den fundamentala frågan är att Finland allt för länge nu försummat uppbyggandet av en modern stadspolitik. De skyldiga är städerna själv. Jag upplever det nödvändigt att vi kommer vidare i detta, och för det ändamålet behövs olika forum. Delvis under Kommunförbundet, delvis städerna sinsemellan och kanske eventuellt också andra sätt, säger Vapaavuori.

Krävande men rättvis

Som ledare beskriver Vapaavuori sig själv som krävande  men rättvis. Som politiskt vald borgmästare upplever Vapaavuori  att han har ett starkare mandat än en stadsdirektör också om befogenheterna är ungefär desamma.

Mandatperioden är också kortare, vilket betyder att Vapaavuori  snabbt  velat komma igång med arbetet. Under sin korta tid som Helsingfors borgmästare  har han också hunnit komma med många initiativ och uttalanden.

Tillsammans med Tammerfors borgmästare Lauri Lyly har Vapaavuori starkt kritiserat landskapsreformen och sagt att den borde slopas. Också Vandas stadsdirektör Kari Nenonen har hakat på kritiken.

Hur mycket ser du det som din uppgift, som Helsingfors borgmästare att kritisera regeringen?

 – Att kritisera regeringen är inget självändamål, och jag är inte särskilt intresserad av det för sakens skull. Men min uppgift är att vara Helsingfors främste intressebevakare. Jag bevakar Helsingfors intressen på de forum det behövs, ibland lokalt, ibland nationellt, ibland internationellt.

Ribban högt för svenskan i Helsingfors

Jan Vapaavuori upplever svenskan som väldigt viktig och Helsingfors tvåspråkighet ligger honom nära hjärtat.

– Jag är uppvuxen med två språk, och ser det som en stor del av min identitet. Helsingfors bör förstås fungera som ett föredöme på alla möjliga vis, vi har lagt ribban högt för vår stad. Vi vill vara världens bäst fungerande stad på båda språken.

De största utmaningarna för den svenska servicen i Helsingfors ser Vapaavuori i rekryteringen av behörig svensk- och tvåspråkig personal inom social- och hälsovårdssektorns samt  inom dagvårds- och utbildningssektorn.

– Jag skulle också uppmana svenskspråkiga i Helsingfors att mer använda sitt eget modersmål när de använder stadens service.

Ser du att det finns risk för att den svenska servicen försämras i och med vård- och landskapsreformen?

– Landskapsreformen är en risk, för såväl finsk- som svenskspråkiga.

Keskustele

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *