Social- och hälsovård 19.6.2018
Kommuntorget
Facebook (9)

Valfriheten förverkligas i flera steg – tydligare krav på svensk service

Valfriheten kommer att förverkligas i flera steg mellan år 2020 och 2023, i krissituationer ska landskapen få tilläggsfinansiering av staten och kraven på svensk service i landskapen blir tydligare. Bl.a. så här svarar regeringen på grundlagsutskottets kritik.

Grundlagsutskottet listade i början av juni problem med valfrihetslagen som är en central del av landskaps- och vårdreformen. På måndag gav regeringen sitt svar i ett bemötande.

Grundlagsutskottet ställde sig kritiskt till den snabba tidtabellen. Nu föreslår regeringen att valfriheten inleds stegvis så att den bakre gränsen är år 2022 med en ytterligare möjlighet att ansöka om förlängning till år 2023 för de landskap som vill gå mest långsamt framåt.

Tidigare var den bakre gränsen 2021. Många tolkar därför förslaget som att regeringen än en gång skjuter fram tidtabellen.

Inom samlingspartiet har valfriheten varit en knäckfråga. Justitieminister Antti Häkkänen från Samlingspartiet påpekar ändå att de landskap som vill och uppfyller kriterierna kan ta i bruk valfriheten redan från och med 2020 då landskapen inleder sin verksamhet.

– På det sättet har vi fått en modell där valfriheten kan inledas stegvis redan från och med 2020, säger Häkkänen i finska Yles nyhetssändning på måndagen och säger att flera landskap visat intresse att ta i bruk valfrihetsmodellen med en snabb tidtabell.

Den andra stora frågan är budgettaket för landskapen. Statsandelarna till landskapen ska ha ett tak på en kostnadsökning på 0,9 procent.

Efter grundlagsutskottets krav på att staten måste garantera landskapen tillräckliga resurser kommer regeringen nu med flera ändringsförslag.

Landskapen kan t.ex. ansöka om tilläggsfinansiering i krissituationer om pengarna inte räcker till. Staten kan också bevilja en permanent tilläggsfinansiering, om man kan konstatera en underresursering över hela linjen.

I måndagens A-studio kritiserar Vänsterförbundets ordförande Li Andersson regeringens ändringsförslag. Hon menar att det inte är hållbart att bygga en modell som utgår från att landskapen ska hamna i kris för att få tilläggsfinansiering. Istället borde modellen byggas så att landskapen har möjligast goda förutsättningar att inte alls råka i kris.

Grundlagsutskottet kritiserade också formuleringen att landskapen “i mån av möjlighet” ska garantera service på svenska.

Nu är formuleringen enligt Svenska Yle ändrad till följande: “Landskapens roll som en garanti för de språkliga rättigheterna ska stärkas så, att de skulle främja att de tjänster som man ansöker om, med kundsedeln eller den personliga budgeten, skulle finnas inom landskapet på alla officiella språk inom landskapet.”

Till Svenska Yle säger Kirsi Varhila som är överdirekör vid social- och hälsovårdsministeriet att det här betyder att landskapen ska ha en strategi för hur den språkliga servicen garanteras.

Strategin är bindande och ska fungera i praktiken. Om den inte gör det är det tillsysmyndigheternas uppgift att ta tag i saken, säger Varhila.

 

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här