Mer stöd skulle göra det ännu lättare för företag att anställa invandrare, säger företagaren Robert Jordas som har flera invandrare anställda i sitt växthus. Kommunförbundets svenska integrationsprojekt har kartlagt hur arbetsgivare i tvåspråkiga kommuner förhåller sig till invandrare.

Text och foto: Michaela von Kügelgen

– Det bästa sättet att integreras i det finska samhället är via arbete. Det tvingar en att ta kontakt och ansvar, man blir inte isolerad och det ger frihet att börja skapa ett hållbart liv.

Det säger företagaren Robert Jordas som driver växthuset Robbes i Lappträsk i Östra Nyland. I hans företag med drygt tjugo anställda är flera olika nationaliteter representerade och det är ingen slump – Jordas ser mångfalden som en stor bonus i utvecklandet av företaget.

– Vi får mer idéer från olika håll och nya synvinklar.

För Robert Jordas är de anställda en investering för framtiden – siktet ligger på den internationella marknaden och ju fler nationaliteter som representeras på verkstadsgolvet, desto bättre bild får man av hur allt fungerar i olika länder.

– Vi måste utnyttja de kunskaper som invandrare har. Många har en bra utbildning och mycket kunnande, det är synd om vi inte utnyttjar det de kommer med i bagaget. Satsningar som läggs på det här får vi mångfalt tillbaka i framtiden om vi kan utnyttja resurserna på rätt sätt.

Behövs mer språkkurser

Ukrainska Dmytro Vereshchak har jobbat på Robbes sedan juni i fjol. Både han och hans fru kom till Finland 2011 och det var via frun som Vereshchak hittade jobbet. Han är utbildad agronom och deltar nu i ett utvecklingsprojekt med vertikalodling. Enligt honom finns det inte några kommunikationssvårigheter på den mångkulturella arbetsplatsen.

– Ibland undrar jag hur vi klarar oss, men det är faktiskt inga problem med något fastän vi är från olika kulturer och har olika religioner, säger Vereshchak.

Ändå önskar han sig fler möjligheter att lära sig finska.

– Jag har gått på kurs en timme per vecka i Lovisa, men jag lärde mig knappt något så jag har studerat på egen hand.

För Robert Jordas spelar nationaliteten och språket inte någon roll.

– Är det en bra typ har det ingen betydelse varifrån personen kommer. Världen är full av människor med olika bakgrund och jag anställer den som passar in i gänget. Finska är vårt arbetsspråk men ingen här har finska som modersmål. Vi pratar också mycket engelska.

Måste ha arbetstillstånd

Det finns alltså inga krav på kunskaper i finska i Robbes trädgård – det viktigaste är att arbetstagaren är aktiv och bevisar vara värd sin plats.

– Vissa kan inte heller engelska och då översätter jobbkompisen som talar samma språk. I början kräver det en hel del vilja och ansträngning, men alla klarar av det de ska kunna. Men visst skulle kommunikationen vara snabbare om alla skulle prata finska eller svenska.

Alla anställda på Robbes måste ha uppehållstillstånd och arbetstillstånd – ibland hjälper Robert Jordas med det praktiska.

– Det går någorlunda smidigt nu när vi har lärt oss. Men tröskeln att anställa invandrare  borde vara lägre.

Jordas efterlyser också mer stöd till företagen.

– Allt måste vara konkret och enkelt, annars förlorar företagaren intresset.

Invandrare en viktig resurs

Kommunförbundets svenska integrationsprojekt har kartlagt hur arbetsgivare i tvåspråkiga kommuner förhåller sig till invandrare.

– Det här är ett första steg till att kartlägga var invandrare kan sysselsätta sig på svenska eller engelska, berättar Liselott Sundbäck från Kommunförbundet.

Kartläggningen som gjordes i form av en enkät visade att det finns arbetsplatser som inte kräver kunskaper i finska speciellt inom dagvård och skola samt produktionsarbete.

Över trettio arbetsplatser svarade på enkäten och 78 procent av de som svarade angav att invandrarna är en viktig resurs. Fastän grundinställningen är positiv framkom också flera utmaningar i enkäten – bland annat språket, kulturella olikheter och erkännande av utbildningar och behörighet. Anställningen skulle underlättas av gratis språkkurser och mentorer.

– Men i dag finns det inga extra resurser för mentorer.

Liselott Sundbäck tycker att det är intressant att 75 procent ser ett mervärde i att anställa invandrare för att främja en kulturell mångfald på arbetsplatsen. Många anser också att det är ett samhällsansvar.

Över 60 procent av de som svarade har möjlighet att erbjuda arbetsprövning eller praktik och 71 procent har erfarenhet av att anställa invandrare.

– Det är tydligt att det på vissa arbetsplatser har förts en diskussion om mångfald. Men det är mest privata företagare, den offentliga sektorn borde i högre grad aktivera sig, säger Sundbäck.

En utförlig rapport från enkäten finns att läsa i slurapporten över projektet integration på svenska vid Kommunförbundet ”Är integrationsspråket individens, kommunens eller statens val?”. Slutrapporten publiceras torsdagen 8.6.2017 och går att ladda ner här.

Keskustele

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *