Politik och demokrati 28.2.2018

I Raseborg är invandrarrådet öppet för alla som känner sig som invandrare

Karin Ljung är invandrarkoordinator i Raseborg. Shakho Sadiq, Anna Barlow och Edibe Mustafa är medlemmar i invandrarrådet. Foto: Karl Vilhjálmsson.

Karin Ljung är invandrarkoordinator i Raseborg. Shakho Sadiq, Anna Barlow och Edibe Mustafa är medlemmar i invandrarrådet. Foto: Karl Vilhjálmsson.

I Raseborg är man stolt över ett lyckat integrationsarbete. Här möts kommunen och medborgarsamhället. Ett sätt att förbättra likabehandlingen är att låta invandrarna själva vara med i beslutsfattandet. Kommuntorget har träffat medlemmar av det nya invandrarrådet för att höra deras tankar om likabehandling.

Min första tanke när vi kliver in på invandrarkontoret i ett av Ekåsens gamla tegelbyggnader i Ekenäs är: var är invandrarna vi stämt träff med? Så väl talar Shakho Sadiq från irakiska Kurdistan och Anna Barlow från England svenska när vi skakar hand.

Edibe Mustafa från irakiska Kurdistan talar för sin del finska, men förstår också svenska. Sadiq och Mustafa jobbar som tolkar och har bott i Finland i nästan 30 år, medan Barlow som bott här i 8 år doktorerar vid Åbo Akademi. Vi har samlats för att diskutera likabehandling och integration.

– Den viktigaste faktorn till att invandrarbyrån lyckats så väl är lågtröskelverksamheten, med öppna dörrar utan tidsbokning. Man kan sticka sig in fem dagar i veckan om vilket ärende som helst. Vi samarbetar nära med många andra avdelningar, så att ingen ska falla mellan två stolar. På den punkten skiljer vi oss från många andra större städer, säger Karin Ljung invandrarkoordinator i Raseborg.

I Raseborg har man erfarenhet av integrationsarbete ända sedan början av 1990-talet och engagemanget bland lokalbefolkningen är också starkt. Man har börjat tala om Raseborgsfenomenet eftersom så många asylsökande inkvarterats hemma hos privatpersoner i förhållande till befolkningsmängden, och medborgarsamhället aktiverat sig för dem.

– Det gör att till exempel olika motioner som vill förbättra de papperslösas ställning lyfts fram. Allt styrs ju av politiker, men medborgarsamhället är en grund för att det ska bli bra, säger Karin Ljung.

Att kommunen har en bra invandrarmottagning och bra integrationssystem är inte i sig synonymt med att man främjar jämlikhet och likabehandling, som också förknippas med självbestämmanderätt, delaktighet och möjlighet att påverka. Men också på den här punkten ligger staden i framkanten. Raseborg har redan ett äldreråd, ett handikappråd och ungdomsfullmäktige för att se till att de här grupperna blir hörda. Och från och med hösten 2017 också ett invandrarråd med åtta medlemmar, varav sex är personer med invandrarbakgrund.

Tanken är enligt Västra Nylands invandrartjänst att invandrarrådet skulle kunna stärka invandrarnas delaktighet i det kommunala beslutsfattandet och underlätta samverkan mellan invandrarorganisationer och -föreningar, tredje sektorn, olika myndigheter och näringslivet. Rådet tillsätts enligt politiskt beslut vartannat år. Invandrarrådet ska bland annat fungera som sakkunnig i mångkulturella frågor då politiska beslut fattas och inom stadens organisation.

– Frågar man invandrare märker man att integrationen lyckas bättre här i Raseborg än på många andra ställen i Finland. Invandrarbyrån har aktivt hjälpt med integration, sysselsättning, språk och modersmål, säger Shakho Sadiq.

– Det är lätt att delta i kurser, hitta bostad, få läkarhjälp, avstånden är korta och invandrarbyrån hjälper till med allt. Här finns allt man behöver. Litenheten är en stor fördel i integrationsarbetet om man jämför med till exempel Helsingfors, där det finns mycket invandrare och flyktingar, säger Edibe Mustafa.

Burkinin i simhall och slöja i skolan

Man måste vara flexibel när det gäller att ta hänsyn till andra personers kultur och religion. Också på den här punkten har man försökt vara lyhörd. Raseborg var en av de första kommuner som hävde slöjförbud i skolan, eftersom man ansåg att det var viktigare att flickorna skulle få lov av sina föräldrar att gå i skola än att strida om en tröskelfråga. I simhallen kan muslimska flickor och kvinnor hyra burkinin, badplagg som täcker tillräckligt för att följa de traditionella muslimska påbuden om slöja.

– Jag minns när tonåriga flickor inte ville och inte fick gå och simma. Det är bra att man tagit hänsyn till detta, säger Edibe Mustafa.

Men allt har givetvis inte varit felfritt. Sadiq tycker att det finns mer att göra när det gäller barnfamiljer och integrering.

– Till exempel invandrarbarn som är nya i Finland med föräldrar hemma har haft rätt till bara halv dags dagis (25 timmar i veckan red.anm). Föräldrarna är ju ofta hemma i början för att de inte ännu kan språket och inte hittat jobb. Det här är inte likabehandling. Dagis är ett bra ställe att integreras, både när det gäller barnen men också föräldrarna, säger Sadiq.

På just den här punkten har det ändå skett förbättring. Från och med årsskiftet 2018 har Raseborg  slopat begränsningarna på den subjektiva rätten till småbarnspedagogik.

Allt handlar inte heller om medvetet agerande. Ojämlikt bemötande också vara fråga om okunskap. Anna Barlow, vars mamma är finlandssvensk har en annorlunda situation i och med att hon kommer från ett annat EU-land.

– Likabehandling ger inte alltid lika möjligheter och chanser. Vi är vita, vi sticker inte utseendemässig ut i samhället och har inte direkt bemötts av rasism. Men i synnerhet i Ekenäs är samhället väldigt homogent, många har rötter här sedan länge och kan alla oskrivna regler och vanor. Det kan behövas lite extra för att inkludera och se att alla inte är stöpta enligt samma form. Vi vet till exempel fortfarande inte vad folk här gör på lilla jul, vi har aldrig varit med. Och på skolan kan mina barn få i uppgift att skriva om sin favorit Astrid Lindgren-bok, men de känner inte till hennes böcker, berättar Barlow.

Ännu i startgroparna

Invandrarrådet har hittills bara haft ett möte. På nästa möte i april ska rådet diskutera prioriteringar och vad man konkret ska jobba med.

– Jag tror att vi kommer att ha två olika sorters arbeten – dels via en sorts klagomekanism där vi via våra egna nätverk får reda på saker,  dels kan genom att kunna bidra med synpunkter som man inom staden inte tänkt på, säger Barlow och tillägger:

– Invandrarrådet är öppet för alla dem känner sig som invandrare i stan, vi finns här för alla som vill integrera sig.

– Det är likabehandling, inflikar Shariq.

Integrationsarbetet ser väldigt olika ut beroende på om det gäller asylsökande, kvotflyktingar, papperslösa eller personer som flyttar annars från ett annat land.

– Jag träffar papperslösa så gott som varje dag. Under vårt förra möte diskuterade vi hur vi kunde göra för att befrämja likabehandlingen när det gäller papperslösa, säger Sadiq.

Att Raseborg, liksom flera andra tvåspråkiga kommuner lyckats förhållandevis bra med integrationen, tror medlemmarna av indvandrarrådet kan bero på att finlandssvenskarna som själva representerar en minoritet bättre kan förstå och bemöta invandrare. Attityden är också viktig.

– Jag har alltid sagt, liksom många av mina vänner, att det går lättare att integreras i de svenska områdena i Finland, kanske just för att en minoritet har bättre förståelse för vad som krävs och att bemöta människor med olika bakgrund, säger Sadiq.

I Raseborg har man insett vikten av att satsa på bägge inhemska språken.

– En del undrar varför Raseborg inte satsar mer på den svenskspråkiga integrationen, men de som bott här länge vet att man lätt blir lite språkligt handikappad om man enbart kan svenska. I våra trakter behövs båda språken. Av de asylsökande som kom 2014 har redan hälften flyttat bort, främst till huvudstadsregionen, där man måste kunna finska.

En lyckad integration kräver också rätt attityder samt att integrationsprocessen löper ömsesidigt, anser invandrarrådets medlemmar.

– Det är viktigt för majoriteten att vara öppen och lära sig andra kulturer. Om man inte vet något om andra kulturer så kan man inte heller veta vad som annorlunda, och tar  för givet att alla fungerar lika, säger Barlow.

Enligt Fredrika Åkerö, som är utvecklingschef i Raseborg har responsen från kommuninvånarna gällande integration varit både positiv och negativ. En del har varit i kontakt med staden över att det är besvärligt och tungt att integrera invandrare.

– Det finns en viss stolthet i att vara öppensinnad och tolerant. Det här märks kanske bättre i små kommuner där den sociala normen är att ta in nya invånare. Istället för att tänka att det är besvärligt borde vi försöka vara attraktiva för nya invånare oavsett bakgrund. Många har trivts, sysselsatts och stannat.

Likabehandling:

  • I ett rättvist samhälle får personrelaterade omständigheter, såsom ursprung eller hudfärg, inte påverka människors möjligheter att få utbildning, arbete och olika tjänster – de grundläggande rättigheterna är lika för alla.
  • Med likabehandling avses att alla människor har lika värde oberoende av kön, ålder, etniskt eller nationellt ursprung, medborgarskap, språk, religion eller övertygelse, åsikt, funktionsnedsättning, hälsotillstånd, sexuell läggning eller en annan personrelaterad orsak.
  • Syftet med diskrimineringslagen är att främja och trygga likabehandling samt hjälpa dem som utsatts för diskriminering.

Källa: syrjintä.fi

Invandrarrådet i Raseborg

  • Det var De gröna som lämnade in en motion till fullmäktige om att Raseborg borde inrätta ett invandrarråd. På invandrarbyrån har diskussionen om ett råd funnits i många år. Stadsstyrelsen utsåg invandrarrådet för 2017–2019 i november.
  • Invandrarrådet tillsätts av stadsstyrelsen för stadsstyrelsens mandattid och bestående av åtta medlemmar av vilka sex stycken utses i samarbete med invandrarorganisationer på orten, en medlem representerar social- och hälsovårdsnämnden och en medlem representerar bildningsnämnden. Varje medlem har en personlig ersättare.
  • Rådet utser inom sig en ordförande och en vice ordförande. Stadens invandrarkoordinator fungerar som rådets sekreterare.

Andra kommuner med invandrarråd/mångkulturalismråd finns åtminstone i:
Åbo, Tammerfors, Uleåborg, Esbo, Vanda, Salo, Vasa, Karleby

 

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här